Nyheter
Vindpark Älgkullen
Missa ingenting! Registrera dig för notiser om allt som händer.
15/11 - 24
Vindparken levererar el hem till dig
Nu är elva vindkraftverk i Vindpark Älgkullen resta, varav nio kan leverera el hem till dig. När alla vindkraftverk är i drift beräknas vindparken årligen producera 270 GWh vilket motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för 54 000 villor. Ett välkommet tillskott till elprisområde tre som är i stort behov av mer elproduktion.
Vindkraftverken testkörs och tas succesivt i drift allteftersom de monteras och spänningssätts. Under vintern kommer de kvarstående fyra vindkraftverken att monteras. Arbetet löper på för Vestas trots att tidplanen har skjutits fram som följd av en ovanligt blåsig höst.
10/9 - 24
Första vindkraftverken färdigmonterade
Nu har montaget av vindkraftverken i Vindpark Älgkullen kommit igång. I dagsläget är sex av vindparkens 15 vindkraftverk installerade och färdigställda för driftsättning. Vindkraftverken har en totalhöjd på 200 meter, höjden uppnås när bladet står rätt upp. Arbetet med att montera resterande vindkraftverk pågår men att lyfta delarna på plats är mycket väderkänsligt, det får inte blåsa för mycket eller åska.
Under sommaren har delarna till vindkraftverken transporterats in till arbetsplatsen. Delarna är producerade i Spanien, Turkiet och Danmark och har förts till Sverige med båt. I hamnarna Gävle och Ljusne flyttades komponenterna över till lastbil. Varje vindkraftverk krävde elva transporter men delar till två vindkraftverk kördes samtidigt. Transportera gick på natten för att störa så lite som möjligt.
29/12 - 23
Gjutning med material från platsen
Under hösten har samtliga fundament i Vindpark Älgkullen gjutits. Det mesta materialet till betongen har kunnat användas från området i vindparken, vilket har minskat behovet av transporter avsevärt.
Totalt har 15 fundament gjutits i parken. Själva gjutningsarbetet tar ungefär en arbetsdag per fundament, men sedan tillkommer tid med att armera upp fundamenten, montera byggställningar och bygga gjutformar.
– Allt har flutit på bra och vi har jobbat på i ett lagom snabbt tempo, säger platschefen Daniel Frick på Kanonaden Entreprenad.
Efter att ha jobbat i snart tre år med just vindparker vet han att saker kan gå fel under gjutningen.
– Elverken kan lägga av, betongblandaren kan krångla, likaså pumpen. Genom att blanda betongen på plats minskade vi trafikstörningar, som att en betongbil blir försenad. Det finns också en stor miljövinst, all ballast har tillverkats på plats i parken, av material vi har fått över efter att vi sprängt för vägar och fundament. Vi har inte behövt transportera in någon ballast och heller inte kört ut. Och vattnet till betongen har vi hämtat från Stora Avlången.
I stället för att transportera betong till parken, blandades all betong på plats för att sedan långsamt fyllas i gjutkorgarna. Allt material kom från parken, vilket inte var någon självklarhet eftersom både bergarter och vatten kan innehålla ämnen som vittrar sönder betongen.
– Under sprängningen skickade vi in prover på analys och fick klartecken på att det var rätt bergarter. Vattnet blev också godkänt, säger Daniel Frick.
Under arbetet togs också löpande prover på betongen som skickades till ett laboratorium som testade hållfastheten och frostbeständigheten. Förutom ballast och vatten innehåller betongen också anläggningscement. Cementen har köpts externt och innehåller 20 procent flygaska, ett bindemedel som är ett restmaterial från stenkolsförbränning.
– Det innebär att cementen har 20 procent lägre koldioxidavtryck. Utöver de viktiga klimatvinsterna bidrar flygaskan till att betongen blir lättarbetad, något som underlättar övergången till krossballast. Flygaskan hjälper också till att hålla nere temperaturutvecklingen i betongen, vilket minskar risken för genomgående temperatursprickor, förklarar Daniel Frick.
Nästa steg i arbetet med fundamenten blir att montera in elkablar och kopparlinor för åskskydd. Sedan ska fundamentet förankras med bergsstag som sänks ner i förborrade hål och injekteras fast 12 meter ner i berget.
Daniel Frick
Ålder: 39 år
Gör: Platschef på Kanonaden Entreprenad
Bor: Åsbro, cirka söder om Örebro
Familj: Fru, en son på fyra år och franska bulldoggen Rio, ett år
Intressen: Renovering av familjens 70-tals villa, foto och film samt att bygga och gjuta.
16/10 - 23
Bultkorgen – fundamentets viktigaste del
Fundamentets viktigaste del är bultkorgen, på den ska vindkraftverkets torn träs.
Bultkorgens delar består av 144 stycken bultar på en längd av fyra meter som monteras ihop på avjämningsytan. Bultarna går igenom hela fundamenten. Hela bultkorgen består av en total vikt på nästan 16 ton.
Därefter byggs armeringen upp kring korgen som består av flera lager och den totala vikten i ett fundament är nästan 34 ton. När alla järn är på plats monteras en specialbyggd form av plåt runt om fundamentet som säkerställer att fundamentet skall bli helt runt. Formen är dimensionerad för klara ett väldigt högt tryck utan att behöva en massa genomgående stag som håller ihop den. Formen väger 16 ton och lyfts på plats av en kran ovh monteras på mindre är fyra timmar.
När formen är på plats kan gjutningen påbörjas.
2/10 - 23
Bergförankrande fundament ger mindre miljöpåverkan
Vi har tidigare beskrivit det första steget i arbetet med fundamenten, att gjuta ytan. Nästa steg är att borra tolv staghål genom avjämningsgjutningen.
Efter att hålen är borrade kontrollerar man att de är täta genom att trycksätta hålen med vatten. Om borrhålen klarar provet går det att injektera fast stagen i berget. Bergsstagen spänns fast med en kraft som motsvarar en spänning på nästan 400 ton per stag. Samtliga fundament i Vindpark Älgkullen kommer vara bergsförankrade fundament och tekniken med att spänna fast fundamentet i berget gör att man kan hålla nere mängden betong men ändå få en stabil grundläggning.
Betongtillverkning och armering ger upphov till utsläpp av koldioxid och detta är därför en viktig del i arbetet med att minska vindkraftverkens totala miljöpåverkan. Bergsförankrade fundament är nästan en halverad mängd betong och nästan 60% mindre armering gentemot att bygga gravitationsfundament.
Foto: Kanonaden
18/9 - 23
Första steget i arbetet med fundamenten
Arbetet med vindkraftverkens fundament är nu i full gång. Det första steget är att gjuta plan yta på platsen där fundamentet ska byggas. Ytan kallas avjämningsgjutning och är ungefär 12 meter i diameter. Ytan är nästan alltid armerad och berget besiktigas och tvättas noggrant innan gjutningen för att säkerställa full kontakt mellan berget och betongen. Man tar även prover på bergarten under fundamentet för att säkerställa att berget har rätt hållfasthet.
Foto: Kanonaden
7/7 - 23
Projekt för biologisk mångfald
I Vindpark Älgkullen driver SR Energy ett projekt för biologisk mångfald vilket går att läsa mer om i Magasinet Vindkraft. Motivet på bilden är en finnklint, en hotad blomma som har sitt största bestånd i ett område intill vindparken.
Magasinet Vindkraft är en informationstidning om vindparksbyggnationen i Vindpark Älgkullen och har skickats till närboende men finns också att läsa digitalt på vår hemsida:
Magasinet Vindkraft. Älgkullen 1.
Vi önskar er en riktigt härlig sommar!
9/5 - 23
Vägnätet i Vindpark Älgkullen börjar ta form
De senaste veckorna har vi arbetat med att bygga interna vägar i Vindpark Älgkullen. Vägarna ska klara den tyngsta delen på vindkraftverket som är den kombinerade huvudaxeln, växellådan och generatorn som väger 90 ton. Vägarna dimensioneras för 22 tons axeltryck så att även kranen som ska lyfta delarna på plats ska kunna flyttas runt i vindparken utan att behöva plockas isär helt.
28/3 - 23
Nästa steg i byggnationen av Vindpark Älgkullen
Nu är största delen av avverkningen klar för Vindpark Älgkullen och det är dags att starta upp nästa steg, byggnation av vägar och kranytor.
För att skydda områden med natur- och kulturvärden som finns i skogen sätter vi upp brandgula staket. Staketen är mer beständiga än snitslar och band. De syns i alla väderlekar och skapar en tydlig barriär så att man inte av misstag vistas i områdena. Staketen kommer sitta kvar fram till dess att vindkraftverken tas i drift.
10/1 - 23
Nu börjar vi bygga Vindpark Älgkullen
Vindpark Älgkullen har nu alla tillstånd klara och vi börjar bygga under 2023. SR Energy har knutit en markentreprenör och en turbinleverantör till byggprojektet. Det blir Kanonaden Mälardalen som bygger vägar, kranytor, fundament och internt elnät och Vestas som levererar vindkraftverken. SR Energy har även beställt en elanslutning till vindparken som VB Elnät kommer att bygga.
Under hösten 2022 har SR Energy, tillsammans med våra markägare och konsultbolaget Ecogain, startat upp ett arbete med att identifiera åtgärder i syfte att förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald i området kring Vindpark Älgkullen. Dessa åtgärder ska utföras i samband med att vi bygger och vid behov underhållas under driftsperioden. Vindpark Älgkullen är det första projektet där SR Energy tillsammans med markägare och entreprenör arbetar systematiskt med åtgärder för biologisk mångfald och vi är både ödmjuka inför uppgiften och glada att vi får chansen att lära oss mer i ämnet. Viljan och engagemanget är stort hos alla inblandade.
Under perioden 2023 till 2024 kommer tillträde till skogsområdet vara begränsat eftersom det är en byggarbetsplats. Samtliga vindkraftverk beräknas vara i drift i slutet av 2024. Vindkraftverken ska producera förnybar el under 35 år och SR Energy stannar kvar och förvaltar vindparken under dess livstid. Under driftperioden gäller allemansrätten i vindparken.
Har du frågor eller funderingar går det bra att höra av sig. Kontaktuppgifter finner du längst ner på denna sida.
Fakta och information
Sydost om samhället Hällsjön i Smedjebackens kommun planeras Vindpark Älgkullen. Området angränsar till Ljusnarsbergs kommun, Örebro län och Ludvika kommun. Här bedriver markägarna Kopparfors Skogar och Sveaskog idag ett aktivt skogsbruk. Området domineras i huvudsak av barrskog med inslag av ett mindre antal sumpmarker.
Vindparken anläggs sin helhet i ett av de områden som pekas ut som lämpliga för vindkraft i Smedjebackens kommuns vindbruksplan. Samråd med kommuner och länsstyrelsen ägde rum i juni 2014. Tillståndsansökan inlämnades i maj 2015 och tillståndet för Vindpark Älgkullen vann lagakraft den 24 augusti 2018. I december 2022 erhölls beslut om förlängd igångsättningstid till 2026-04-12.
SR Energy kommer, genom sitt helägda bolag Älgkullen Energi, att uppföra 15 vindkraftverk. Byggnation sker under åren 2023 och 2024. Vindpark Älgkullen beräknas årligen producera 270 GWh vilket motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för 54 000 villor. SR Energy kommer via Älgkullen Energi att äga och driva vindparken under hela dess livstid.
Totalhöjd: 200 meter
Driftstart: 2024
När SR Energy anlägger vindparker i en kommun blir bolaget en lokal företagare. Att ställa upp för föreningslivet är en del av modernt företagande och ett naturligt sätt för oss att visa vårt lokala engagemang. Vi åtar oss som en del i vår affärsverksamhet, att årligen dela ut Vindbonus till det lokala föreningslivet.
Varje år delar SR Energy ut 10 000 kronor per byggt vindkraftverk till föreningslivet som verkar i närheten av våra vindparker. Vindbonusen är ett bra sätt för oss att hålla kontakt med bygden där våra parker drivs, hålla oss synliga och få tillfälle att informera om vindparken och framtida planer.
Föreningar kan ansöka om både större och mindre bidrag till aktiviteter som utflykter, ny utrustning, reparationer eller annan aktivitet som planeras. För varje vindpark finns en jury som går igenom ansökningarna och beslutar vilka föreningar som ska få ta del av Vindbonusen.
Föreningslivet i Sverige är starkt och lever på ideella insatser som räcker väldigt långt, men ibland krävs mer resurser. Då är Vindbonus från SR Energy ett välkommet tillskott som kan göra de ideella insatserna ännu mer effektiva. Det är vårt sätt att visa att vi bryr oss.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev så får du information när ansökan för Vindbonus öppnar.
Välkommen med din ansökan här: Ansök om Vindbonus
Fotograf Maria Hansson. Ludvika minicirkus.
Lagakraftvunnet miljötillstånd
Avverkning påbörjas
Byggnation av vägar, ytor och kranplatser inleds
Gjutning av fundament påbörjas
Leverans och montering av vindkraftverk
Alla vindkraftverk planeras vara klara och driftsatta
I foldern Frågor och svar om vindkraft besvarar vi vanliga frågor:
Läs mer om vindkraft:
Från när vi byggde Vindpark Kronoberget:
Vanliga frågor
Vi besvarar dina frågor
Här har vi sammanställt de vanligaste frågorna som vi får i samband med byggnation av en vindpark.
Hur påverkas jag som närboende?
Under anläggningen av vindparken är området en byggarbetsplats och det kan finnas risker för allmänheten om de vistas i området. Tillträde under byggnation kommer därför vara begränsat.
Byggnation av vindparken kommer tidvis att innebära fler transporter från Björkuddsvägen och Stora Snöåvägen via Södra Hällsjövägen till vindparkens entré som ligger något söder om Gammelbo. Det är framförallt vid gjutning av vindkraftverkens fundament och när vindkraftverkens delar levereras som den ökade trafiken märks av. I möjligaste mån körs transporterna på natten för att störa så lite som möjligt.
Förekommande arbetsmoment under byggnationen, förutom fordonstrafik, är tunga lyft och sprängning. Vid dessa tillfällen behöver allmänheten hålla avstånd. Sprängning aviseras genom en signal från en siren. Innan sprängning ges en varningssignal med korta signaler (- - -) och efter genomförd sprängning sker en lång signal (---). Under perioder när vi spränger kommer varningsskyltar finnas på anslutande vägar.
Hör er till Kanonaden om ni behöver vistas i skogen intill byggarbetsplatsen. Kanonaden har ansvar för säkerheten i området.
Kan jag komma på studiebesök i vindparken?
Vi kommer arrangera studiebesök för den som är intresserad av hur en vindpark byggs, mer information om tider kommer upp på hemsidan. Företag och andra organisationer kontaktar med fördel oss separat så ordnar vi ett besök. Kontaktuppgifter finns längst ner på sidan.
Hur går byggnationen till?
Byggnationen startar med att vi först märker ut värden som ska skyddas varvid avverkningen påbörjas för vägar och vindkraftverk. Därefter förstärks och breddas tillfälliga vägar och nya vägar byggs tillsammans med de ytorna som behövs intill vindkraftverken. Vid varje vindkraftverk ska det finnas en större uppställningsplats för den kran som används vid montage och service.
Fundamenten till vindkraftverken gjuts på plats. Utredning pågår om vi kan blanda betongen på plats eller om den behöver köras från närliggande betongstation. Storleken på ett bergsförankrat fundament motsvarar betong från 50 betongbilar. När man gjuter vill man ha ett kontinuerligt flöde av betong för att får en bra betongkonstruktion vilket innebär att trafiken till vindparken tidvis blir intensiv vid gjutning.
I vindparken läggs ett internt elnät på 30 kV samt optofiber. Vindkraftverkens produktion samlas upp och mäts i den transformatorstation som VB Elnät bygger i vindparksområdets norra del. Vindparken ansluts av VB Elnät till deras ledningar på 130 kV i Hällsjön, knappt tre km nordväst om vindparken.
Installationen av vindkraftverken utförs med fördel på sommaren eftersom vädret är mest gynnsamt då det blåser mindre. I Vindpark Älgkullen sker leveranserna av delarna till vindkraftverken med lastbil och montaget påbörjas direkt när delarna är på plats. Montage av vindkraftverken startar med att man monterar de första två torndelarna med en mindre kran och sedan används en större kran, med en bom på över 140 meter, för att lyfta de sista torndelarna, tornhuset samt vingarna på plats. Den stora kranen tar två till tre dagar att lyfta delarna på plats och två till tre dagar att flyttas till nästa verksposition. Om det blåser mycket kan inte kranen lyfta utan behöver vänta tills det har mojnat något. Vindkraftverken tas i drift allt eftersom de är klara och inkopplade på elnätet.
Varför bygger ni i ett naturreservat?
Fyra av vindkraftverken är placerade i naturreservatet Malingsbo-Kloten. Området är ett gammalt naturvårdsområde som i samband med att Miljöbalken infördes gjordes om till ett naturreservat. I reservatsföreskrifterna står det att verksamhet såsom skogsbruk får pågå samt att man kan söka tillstånd för verksamhet, exempelvis vindkraft, vilket SR Energy gjort särskilt och erhållit.
Kontaktpersoner
Per har varit byggprojektledare för Vindparkerna Åby-Alebo och Tvinnesheda, han har jobbat på SR Energy sedan 2018.