Stena Renewable blir SR Energy. Vi har bytt namn till SR Energy – Scandinavian Renewable. Läs mer om namnbytet här

Vindpark Riskebo
  • Antal verk7
  • Totalhöjd200 meter
  • Total effekt39,2 MW
  • Motsvarande elförsörjning hushåll26 000
  • Driftstart2022

Nyheter
Vindpark Riskebo

17/6 - 22

Stort tack till alla som deltog i invigningen av Vindpark Riskebo

Den 14 juni bjöd vi in allmänheten till invigning i Vindpark Riskebo. Medarbetare från SR Energy, Dalavind, Falu Energi & Vatten, Borlänge Energi samt Dala Energi hjälptes åt för att ta emot de 150 besökare som var intresserade av att se vindparken på nära håll. Det fanns även möjlighet att titta in i ett vindkraftverk, fika och gå en tipspromenad som verkade engagerade många. En extra stämningshöjare under dagen var fin körsång från Falu Ungdomskör.

Vi hoppas att alla besökare hade en givande stund i parken!

Läs mer här: Vindparksinvigning lockade många intresserade

24/5 - 22

Välkommen på invigning i Vindpark Riskebo

Den 14 juni invigs Vindpark Riskebo i Hedemora kommun och du är välkommen att närvara. Parken består av totalt 7 verk och kommer leverera hushållsel till 26 000 hushåll årligen.

När? Tisdagen den 14 juni klockan 13:00 – 16:00. Parken invigs officiellt klockan 14:30

Var? Vindparken når du via väg 270. Sätt navigatorn på Engelsfors i Långshyttan. Sväng in på vägen mittemot Engelsforsavfarten. Där får du vidare anvisningar för att nå parkering.

En buss kommer ta dig mellan parkering och en yta i närheten av invigningsplatsen. På invigningsplatsen kommer du att se det 200 meter höga vindkraftverket på riktigt nära håll. Det bjuds också på fika, tipspromenad och musikunderhållning.

Anmäl dig i länken nedan:
Anmälan invigning Vindpark Riskebo.

Vid frågor om invigningen kontakta Eva Rehnström på 023- 48 80 64 eller eva.rehnstrom@dalavind.se

Vindpark Riskebo ägs av SR Energy (5 verk), DalaVind (1 verk) och Dala Energi, Borlänge Energi och Falun Energi & Vatten ( 1 verk) tillsammans.

Den totala investeringen för vindkraftparken är 440 miljoner kronor och tack vare samarbetet med DalaVind och lokala energibolag är det enbart svenskt och norskt kapital i investeringen.
– Det känns mycket bra att kunna vara med och bidra till energiomställningen i ett projekt med lokal acceptans, säger DalaVinds VD Niklas Lundaahl.

3/5 - 22

Invigningen är runt hörnet

Vindpark Riskebo står nu redo att producera förnyelsebar el i 30 år. Marika Åkerman, projektledare på SR Energy, summerar projektet och berättar hur det känns nu när alla sju verken är på plats.

Hej, Marika! Hur känns det att snart vara i mål med Vindpark Riskebo?
– Det känns jätteroligt såklart! Jag är väldigt stolt och glad över resultatet, samtidigt som det känns lite vemodigt att projektet börjar närma sig sitt slut. Det har varit en så rolig process! Det tog lite tid att montera det sista vindkraftverket eftersom det blåste så mycket. Man lyfter inte tunga delar när det blåser mer än åtta meter per sekund, så vi stod och hoppade jämfota där ett tag, haha. Men sedan februari är alla sju verken på plats och det känns jätteskönt.

Hur skulle du summera milstolparna i projektet?
– Det tar flera år att ta fram ett tillstånd för en vindpark, men eftersom vi köpte tillståndet av DalaVind 2019 kunde vi börja med byggnationen direkt. Arbetet med att bygga vägar, kranytor och fundament startade i början av 2020 och tog ungefär ett och ett halvt år. Under hösten 2021 levererades vindkraftverkens delar med båt till Gävle Hamn, och färdades sedan till parken via vägnätet under nattetid för att inte störa trafiken. Eftersom torndelarna har en diameter på 6,4 meter och vingarna är 81 meter långa, var vår leverantör tvungen att spärra av korsningar, ta ner skyltar och lyfta på luftledningar till järnvägen för att få plats. Därefter kunde vår turbinleverantör Vestas börja med själva monteringen. Det var en fantastisk känsla när det första vindkraftverket monterades i november 2021, och precis lika roligt när det sista kommer på plats i februari 2022.

Och vilka utmaningar har ni stött på längs vägen?
– I tillståndet för vindparken finns olika krav som vi måste ta hänsyn till. Bland annat har vi varit tvungna att årligen pausa anläggningsarbetet mellan den 1 april och 15 maj för att låta tjädrar och orrar spela ostört i skogen. Uppehållet har hackat upp arbetsuppgifterna för entreprenören, så att tre fundament gjöts innan uppehållet och fyra efteråt.

Det kom även ett stort åskoväder och ställde till det. Kan du berätta lite om det?
– Ja! När vi trodde att vi var i mål med anläggningsarbetena sommaren 2021 kom det ett stort åskoväder som skadade det interna elnätet. Det tog tid att hitta alla fel, men vi har haft en duktig entreprenör som har kavlat upp ärmarna och jobbat hårt. Det gjorde att de lyckades åtgärda alla fel i tid, trots en tight deadline.

Och vad har varit den största framgångsfaktorn?
– Att vi har haft ett fantastiskt fint samarbete med både entreprenörer och leverantörer. Alla har velat göra ett bra jobb och det har varit en go och trevlig stämning. För att ett projekt ska lyckas tror jag att man måste tycka att det är kul att gå till jobbet.

Till sist, vad händer nu fram till invigningen?
– Nu när alla verk kan producera el är det bara slutfinishen kvar. Vi ska göra olika tester och slutbesiktningar innan vi tar över fem av vindkraftverken som vi ska äga under parkens hela livstid. DalaVind äger också ett vindkraftverk, medan Borlänge energi, Dala energi och Falu energi och vatten äger det sista vindkraftverket tillsammans. Den 14 juni är det dags för invigning. Då blir det öppet hus för allmänheten där vi visar upp hur det ser ut i en vindpark. Det blir också en invigningsceremoni med traditionsenlig klippning av band. Det ser vi verkligen fram emot!

Vindpark Riskebo
Antal verk: 7
Totalhöjd: 200 meter
Motsvarande elförsörjning hushåll: 26 000
Avverkning börjar: februari 2020
Byggnation av fundament inleds: februari 2021
Leverans och montering av turbiner: september 2021
Alla vindkraftverk klara och driftsatta: april 2022

19/4 - 22

Samtliga vindkraftverk i Vindpark Riskebo kan producera el

Samtliga sju vindkraftverk i Vindpark Riskebo är monterade och kan producera el. Nu pågår tester, intrimningar och besiktningar av turbinerna vilket gör att vindkraftverken tidvis kan stå stilla.

5/1 - 22

Verken sätts i drift

När tornet är monterat återstår en del arbete innan vindkraftverket kan sättas i drift. Alla system behöver kontrolleras och konfigureras samt testas innan verken startas.

När vindkraftverket är monterat dras alla kablar upp till nacellen (maskinhuset) längs en kabelstege på insidan av tornet. Även hissen görs i ordning. Den sitter fastbultad på insidan av tornet redan vid montage av torndelarna, men nu dras vajrar och kablar till den innan bultarna lossas.

– Därefter görs en så kallad pre-commissioning innan spänningssättningen, där vi kör med generator för att testa elsystemen. Här konfigurerar vi även systemet, berättar Andreas Björkqvist, driftsingenjör och byggledare.

Inför spänningssättningen kontrollmäts transformatorn och kabeln från ställverket kopplas in i botten på tornet.

– Vi mäter alltid först så att allt ser bra ut innan vi spänningssätter, säger Andreas.

Sedan är det dags för det som kallas commissioning, när vindkraftverket görs redo inför produktionen.

– När vi har fått in ström i alla system ser vi över dem så att de fungerar. Vi kollar anslutningarna och gör en kontroll av elsystemet så att det ligger rätt spänning på och att det är rätt jordat. Vi kontrollerar även oljesystemet.

När allt fungerar som det ska laddas specifika inställningar för turbinen in i systemet. Det kan till exempel handla om system för att skydda fladdermöss, minska påverkan av skuggor eller mjukvara som ger möjlighet att minska ljudnivån från verket.

– Efter det är det dags för själva produktionstestningen. Vi börjar med en provstart för att se om verket startar och producerar. Sedan görs en ”reliability run”, en provdrift som pågår i 200 timmar. Under den tiden får det bara uppstå mindre fel. I det här fallet handlar det till exempel om att de sista 100 timmarna ska vara felfria. Varje verk går igenom den här processen efter hand som de blir redo, säger Andreas.

Efter godkänd provdrift görs en besiktning innan övertagandet – en teknisk och visuell kontrollbesiktning av tredje part, för att se så att allt är monterat och fungerar på rätt sätt. Därefter överlämnas vindkraftverken från Vestas till oss som ska äga dem, och som kommer att ansvara för driften under ca 30 år framåt.

Faser under driftsättningen
• Slutmontering. Kablar dras och hissen görs i ordning.
• Pre-commissioning. Elsystemen testas med generator.
• Spänningssättning. Kabel till ställverket kopplas in.
• Commissioning. El- och styrsystem anpassas och testas.
• Provdrift. Verket körs under uppsyn i 200 timmar.
• Slutbesiktning. Teknisk kontroll av tredje part.

Text: Christian Ericsson
Foto: Jonas Ljungdahl

23/12 - 21

Ny skylt sätts upp i anslutning till vindparken


Vid viss väderlek vintertid kan is byggas upp på vindkraftverkets blad för att sedan släppa och trilla ner. Normalt stängs turbinen automatiskt av om is fastnar på rotorbladen och därför faller isen sällan längre sträckor från vindkraftverket. För att uppmärksamma om detta sätter vi upp skyltar vid vägar som leder till vindkraftverken, på samma sätt som runt en mobilmast.

I de områden i södra Sverige där SR Energy bygger vindparker är antalet dagar med risk för ispåbyggnad relativt få och vi samsas väl med både skidspår och skoterleder.

8/12 - 21

Har ni sett en ny blinkande stjärna på natthimlen?


Då kanske är det hinderbelysningen från våra vindkraftverk ni ser? I Vindpark Riskebo är i dagsläget tre turbiner monterade.

Vindkraftverk ska, precis som höga master, märkas ut för att uppmärksamma flygtrafik om att det finns ett hinder vid lampan. Fyra av vindkraftverken i Riskebo kommer utrustas med en vit blinkande lampa med ett lite starkare sken och tre av verken kommer ha en lampa med ett mildare rött fast sken. Vit lampa betyder att verken har en totalhöjd över 150 meter. Den vita lampan behöver i stort sett bara monteras på vindkraftverk i parkens utkanter. Alla andra verk i parken kan ha en röd fast lampa. Alla sju lampor ser du bara samtidigt om befinner dig på ett längre avstånd från vindparken. I närområdet till parken skuggar träd och höjder i naturen på ett sådant sätt att bara ett fåtal av vindkraftverkens hinderbelysning syns samtligt.

Så håll utkik i decembermörkret efter nya ”stjärnor” på natthimlen!

Text och foto: Marika Åkerman

26/11 - 21

Påverkan av ljud och skuggor vid vindparker

Vindkraft genererar ljud och rörliga skuggor. Hanna Rydhed, miljö- och tillståndsansvarig på SR Energy, berättar om hur man följer upp villkor för ljud och skuggor vid bostäder.

För varje vindpark som byggs krävs ett miljötillstånd som innehåller villkor och krav på verksamheten för att skydda de natur- och kulturvärden som finns i närheten. Tillståndet omfattar också villkor för hur mycket ljud och rörliga skuggor som vindkraftverken får generera med hänsyn till omgivande bostäder. För att garantera att ljudnivån inte överskrider de tillåtna värdena gör SR Energy mätningar i vindparkerna.

– Hur man som närboende kommer att påverkas av ljudet är en vanlig fråga vi får. Generellt sett upplevs ljudet från vindkraft som mer störande än till exempel ljudet från vägtrafik. En anledning till det tros vara att våra parker ofta ligger i områden med låga bakgrundsljud. Samtidigt handlar det mer om ljudets karaktär snarare än om ljudnivån, det kan jämföras med ett svischande ljud som kommer och går, säger Hanna Rydhed.

Ljudnivån från vindparken får max vara 40 dB(A) utomhus och vid bostad. Hur man upplever 40 dB(A) varierar från person till person. För vissa kan ljudet vara mer påtagligt, medan andra upplever det som ett ljudinslag i mängden. Beroende på avstånd, väder och hur mycket det blåser kan styrkan i ljudet öka eller minska. Samtidigt maskeras ljudet från vindkraften ju mer det blåser.

– Studier visar att ungefär 15 procent av de närboende blir störda vid ljudnivåer mellan 35 - 40 dB(A). Detta är även vår erfarenhet. För att bilda sig en egen uppfattning av ljudet från vindkraft brukar vi rekommendera att man besöker en vindpark, säger Hanna Rydhed.

För rörliga skuggor från vindkraft finns rekommendationen att skuggtiden inte får överstiga åtta timmar per år och 30 minuter per dag. Detta regleras i villkor i tillståndet. Om det finns risk för att villkoret överstigs använder man skuggreglerande teknik, som innebär att vindkraftverken står stilla en stund för att inte ge upphov till rörliga skuggor vid bostad.

– Inom ett år efter att parken har driftsatts görs oftast en närfältmätning där vi mäter ljudnivån från ett par av verken. Vi gör också en skuggutredning vid berörda bostäder.
Eftersom vi ska driva våra vindparker under lång tid, är de här frågorna viktiga för oss. Vi vill att det ska bli så bra som möjligt, avslutar Hanna Rydhed.

Ljud och skuggor:
• Ljudet från vindkraft har en svischande karaktär och uppstår när rotorbladen passerar luften. Ljudet påverkas av hur mycket det blåser, avståndet till bostaden och meteorologiska förhållanden.
• Vid soligt och klart väder kan vindkraftverkets rotor ge upphov till rörliga skuggor. Skuggorna uppfattas på relativt stora avstånd under kortare perioder, ofta gäller det bara några minuter medan solen står lågt.

Text: Olivia Eriksson

25/10 - 21

Första Vindbonusen från Vindpark Riskebo delas ut

Varje år kommer SR Energy, tillsammans med Dalavind, Borlänge Energi, Falu Energi och Vatten samt Dala Energi, att dela ut Vindbonus till föreningar i närheten av Vindpark Riskebo. I år får sex föreningar i Hedemora kommun dela på 70 000 kronor för att utveckla sina verksamheter.  

- Pengarna kommer att gå till tryck av kartor, samt informationsskyltar med beskrivning av Långshyttan som skall stå längsmed kulturvandringen. Vindbonusen är till stor hjälp med att få ut information kring vandringsleden, men hjälper också oss att sprida vad vi håller på med, säger Lennart Jahr. Långshyttans Brukshistoriska förening som sökt får 10 000 kr.

- Intresset för vindbonusen har varit stort och många ansökningar har kommit in, berättar Marika Åkerman, projektledare på SR Energy som etablerar vindparken. Utöver Långshyttans Brukshistoriska förening är Engelsfors Samfällighetsförening, Husby AIK, Långshyttan HC, Långshyttans AIK Orienteringsklubb samt PRO Husby de föreningar som i år får Vindbonus. Initiativen hos föreningarna är många och pengarna kommer att använda till en rad olika aktiviteter och utvecklingsprojekt.

- Normalt brukar Vindbonusen delas ut under trevliga former vid en tillställning dit alla föreningar som fått Vindbonus bjuds in, men på grund av pandemin tvingas vi avstå från det i år, säger Marika Åkerman. Det är naturligtvis jättetråkigt att inte kunna vara på plats och träffa föreningslivet och de lokala eldsjälarna, men vi hoppas vi kan ses vid ett senare tillfälle.

Nästa år återkommer chansen att söka Vindbonus för Vindpark Riskebo. Vid ansökan behöver man ange syftet med den sökta Vindbonusen och vad pengarna ska användas till. Ansökningstiden går ut den 15 september varje år och mer information finns på www.srenergy.se.

För mer information kontakta:
Marika Åkerman, Projektledare på SR Energy, 070-485 53 94, marika.akerman@srenergy.se.

8/10 - 21

Första bladet har anlänt till Vindpark Riskebo

Nu har det första bladet anlänt till Vindpark Riskebo, varje blad är 79 meter långt och transporten över 80 meter. Transporterna sker nattetid för att minimera störning på trafiken. Filmen har turbinleverantörens transportör Schwandner tagit.

30/9 - 21

Ett skepp kommer lastat!


Bilden visar en av flera båtar med torndelar till Vindparken i Riskebo. Delarna lastas av i Gävle hamn och färdas nattetid under oktober och november månad till vindparken.

Foto: Olle Mattsson

29/9 - 21

Dalarnas effektivaste vindkraftverk till Riskebo

Foto: Jonas Ljungdahl

Delar till sju stora vindkraftverk transporteras nu under hösten längs E16 mellan Gävle och Falun. De ska till Riskebo i Hedemora kommun, cirka en mil norr om Långshyttan. Det är de första vindkraftverken i Sverige av den här modellen som ska monteras nu under hösten/vintern. Tack vare långa blad som mycket effektivt omvandlar vindenergin till el kommer vindparken årligen producera förnybar hushållsel till fler än 26 000 villor.

DalaVind har tagit fram projektet och SR Energy bygger vindparken. Bolagen kommer äga olika delar av parken men sköta den tillsammans. Vestas är leverantör av själva vindkraftverken och de ansvarar också för transporterna från Gävle hamn.

“Vi är glada att kunna bidra till klimatomställningen på ett så effektivt sätt. Teknikutvecklingen de senaste tio åren har gjort att vindkraftverken nu producerar tre gånger så mycket förnybar el som till exempel de vindkraftverk som sattes upp på Högtjärnsklack i Garpenberg 2012.” – Niklas Lundaahl vd, DalaVind

Vindkraftverken levereras i delar på lastbil till vindparken. Först kommer torndelarna och maskinhus och sedan kommer bladen, de sista vändorna pågår in i november. Transporterna går försiktigt fram mest längs E16 innan de svänger av på riksväg 270 och genomförs framför allt på natten för att störa allmänheten så lite som möjligt. Bladen är de längsta delarna och är cirka 79 meter långa och väger cirka 23 ton styck.

Nu när byggnationen pågår av vindpark Riskebo kan man som närboende märka av att det sker arbete i området och det finns risker för allmänheten att vistas i närheten av byggarbetsplatsen. Det förekommer tung fordonstrafik och tunga lyft som begränsar tillgängligheten på området nu under den mest intensiva byggfasen. Vid årsskiftet beräknas tillgängligheten kunna återgå till det normala igen.

Under senhösten och vintern planeras vindparken successivt anslutas till elnätet och öka länets låga självförsörjningsgrad på el som i dagsläget uppgår till cirka 60% av länets sammanlagda förbrukning. Totalt beräknas parkens årsproduktion uppgå till 130 miljoner kilowattimmar, vilket motsvarar förbrukningen av hushållsel till fler än 26 000 villor.

Pressmeddelande från Dalavind

Fotot är en blid av en liknande transport.
Foto: Jonas Ljungdahl

8/9 - 21

”Det är trivsamt att jobba i skogen”

I februari 2020 intog Kanonadens arbetslag Vindpark Riskebo. Nu är det snart dags för slutbesiktning av fundament och entreprenadarbeten. Kanonadens projektchef Jacob Sahlander ser redan fram emot nästa vindparksbygge.

Hej, Jacob! Ditt arbetslag har längtat efter att få bygga en vindpark. Var det som ni hade förväntat er?
– Verkligen! Det är trivsamt och skönt att jobba i skogen. Det initiala arbetet med helheten har varit allra roligast – att planera och skapa grunden med vägar, elnät och fundamentsgjutning. Vårt fina samarbete med SR Energy har också bidragit till att vi har trivts så bra.

Arbetet har gått som tåget fram tills för några veckor sen. Vad var det som hände då?
– När vi skulle kontrollmäta alla kablar en sista gång innan besiktningen upptäckte vi att blixten hade slagit ut ett flertal. Men det var tur i oturen, det hade varit mindre kul om monteringen av vindkraftverken hade dragit i gång. Vädrets makter är inte att leka med! Allt har gått bra, och nu laddar vi för slutbesiktningen.

Vilka lärdomar tar ni med er in i nästa vindparksprojekt?
– Vi har knutit många värdefulla kontakter och vidgat våra vyer när det gäller till exempel geoteknik, projektering av kabelnät och bergsförankring av fundament. Nu har vi ännu bättre förutsättningar till nästa vindparksbygge, som jag redan ser fram emot!

Vad har gjort att ni har lyckats så bra med er första vindpark?
– Att vi har ett så kompetent och samspelt team. Alla har jobbat i infrastrukturbranschen länge och har stor erfarenhet av att gjuta betong och bygga vägar. Vi har gjort arbetet riktigt bra tillsammans!

Vad har bygget betytt för dig personligen?
– Jag har lärt mig massor. Som projektchef ska jag inte kunna allt, men det blir lättare att koordinera arbetet om jag har viss insikt. Därför har jag lagt en del tid på att förstå tekniken bakom just vindkraftverk och lära mig av sakkunniga inom projektet.
 
Jacob Sahlander
Gör:
Projektchef på Kanonaden
Ålder: 40

Familj: Fru och tre barn
Bor: Sala
Därför är vindkraft en nödvändig energikälla: Vindkraft och solenergi är de bästa alternativen till fossilt bränsle. Den förnybara energin tar aldrig slut.

Text: Frida Valentin

26/8 - 21

Vindbonus i vindpark Riskebo

 

Ansök om Vindbonus till din förening på här senast 15/9

Det lokala näringslivet och samhället behöver inte bara kraft. De behöver vindkraft. En vindpark innebär stora investeringar, och när de blir verklighet skapar de massor av arbetstillfällen i närområdet.
Vi förstår värdet i detta, och strävar efter att använda så stor andel lokala entreprenörer som möjligt. Varje år delar SR Energy, tillsammans med Dalavind, Borlänge Energi, Falu Energi och Vatten samt Dala Energi, ut Vindbonus som är 10 000 kr per verk, de pengarna samlas i en pott som föreningarna i närområdet kan söka från. Det är vårt sätt att premiera och ge tillbaka till närområdet. Vi vill vara goda medborgare där vi verkar, vi vill göra skillnad. När man vill rädda världen, så måste man börja där man är!

6/7 - 21

”Vi ser till att producerad el kan användas”


Hedemora Energi har en viktig uppgift att utföra för Vindpark Riskebo. De transporterar vidare den el som vindkraftverken kommer att producera.

Vindpark Riskebo håller på att ta form, under hösten ska alla sju vindkraftverk monteras på plats. Men för att den producerade elen ska kunna användas behövs också en anslutning på elnätet. Därför har Hedemora Elnät dragit en anslutningsledning på 1,2 mil, så att vindparken kan få ut sin ström till de som behöver.

– Anslutningsledningen blev klar i maj, och ska leda produktionen till överliggande elnät. Just nu håller vi på med stationen som vindparken ska anslutas till. Där transformerar vi upp strömmen till rätt spänningsnivåer, så att den går att nyttja, säger Anders Engdahl, vd på Hedemora Energi.

Den producerade elen kommer att skickas söder ut, ner till Långshyttan med omnejd, där den går vidare till två energikrävande industrier och till alla som bor i området. Trots att hela Långshyttan kommer att bli försörjd av vindkraftsenergi, kan Hedemora Energi bara ta hand om hälften av elen från de sju vindkraftverken. Resten matas ut på Vattenfalls regionnät, så att även andra delar av Sverige kan nyttja energin.

– Det är ju jättebra eftersom vi har effektbrist i Sverige. Det är häftigt att tänka att hela Långshyttan kommer att ha förnyelsebar energi, och att vi ändå kan förse andra delar av landet med el, säger Anders Engdahl.

Vindpark Riskebo är Hedemora Energis första stora vindkraftsanslutning. Därför känns det extra spännande nu när vindparken börjar komma på plats. Själva anslutningen är planerad att ske i september.

– Det känns jättebra! Vi har inte haft en vindpark i vårt elnät tidigare, utan detta är helt klart den största investering och anslutning vi har gjort, säger Anders Engdahl.

Hedemora Energi:
Verksamhet: Hedemora Energi är en koncern med två dotterbolag, Hedemora Elnät AB och Hedemora Kraft och Värme AB.
Grundades: 1981.
Ägs av: Hedemora kommun.
Antal vindparker i elnätet: Snart en.

Text: Olivia Eriksson

19/5 - 21

Nu återupptas arbetet i parken!

Efter en och en halv månads uppehåll återupptas nu arbetet i Vindpark Riskebo. Uppehållet beror på att vi tagit hänsyn till orr- och tjäderspel i området, i enlighet med ett av villkoren i miljötillståndet för vindparken.

Marika Åkerman, projektledare för Vindpark Riskebo, vad händer nu?
-Nu fortsätter Kanonaden, vår entreprenör, arbetet med att bygga fundament. Det är fyra stycken kvar som ska armeras och gjutas. När fundamenten har härdat så spänns de fast i berget med lång stag.

Under våren ska det sista arbetet på det interna vägnätet göras klart och i slutet av maj testkör vi vägarna för att säkerställa att samtliga turbintransporter kan ta sig fram. Det är framför allt de nästan 90 meter långa transporterna av vindkraftverkets vingar som ställer höga krav på vägnätet. Det avgörande är att vägens kurvor och anpassningar mot höjdskillnader i terrängen inte blir för snävt, då fastnar transporterna.

Vi jobbar också med elanslutningen, vi får snart leverans av elnätets mottagningsstation och kopplingskiosker. Station och kiosker ska grundläggas, sättas på plats, provas och besiktigas för att sedan kopplas ihop med det externa elnätet.

Så sammanfattningsvis gäller det att avsluta fundament, vägar och el tills dess att turbinleveratören Vestas anläder efter sommaren.

26/4 - 21

Sveaskog: ”Det går utmärkt att kombinera skogsbruk med vindkraft”

Gott samarbete skapar förtroende mellan markägare och projektägare i Vindpark Riskebo. Tomas Fransson, bolagslantmätare på Sveaskog, ser positivt på att kombinera skogsbruk och vindkraft.

I Vindpark Riskebo är fundamentsgjutningen i full gång, och i sommar planeras alla sju verk att vara på plats. Projektet är ett samarbete mellan SR Energy och Dala Vind, som kommer att äga två av verken när vindparken är klar, medan SR Energy behåller de övriga fem. För Sveaskog, som bedriver ett aktivt skogsbruk och är den stora markägaren i projektområdet, innebär det flera fördelar att upplåta marken till vindkraftsbyggnationen.

– Det känns fantastiskt att kunna bidra till utbyggnaden av förnyelsebar energiproduktion i Sverige, och samtidigt få in arrendeintäkter. SR Energy har byggt ett antal vindparker på våra marker tidigare och vi är nöjda med deras verksamhet, säger Tomas Fransson.

Under byggnationen av vindparken pausas både jakt och skogsbruk i området, men när vindkraftverken är uppförda räknar Sveaskog med att återuppta sitt skogsbruk som vanligt.

– Normalt sett går det utmärkt att kombinera skogsbruk och vindkraft. När en vindpark är i drift krävs det ibland lite samordning för transporter och vi måste vara försiktiga med övergång av kablar, men det är inga stora problem. Även jakten återupptas som den var innan, säger Tomas Fransson.

I Vindpark Riskebo präglas samarbetet mellan de inblandade parterna av långsiktighet och god samarbetsvilja. Därför finns både SR Energy och Dala Vind med under vindkraftverkens hela livstid.

– För oss är det en fördel att ha långvariga och pålitliga relationer med projektägarna. Det gör att vi aldrig behöver bekymra oss om problem gällande skötsel. Vårt avtal med SR Energy sträcker sig ända fram till mars 2053, så det är ett tag kvar, säger Tomas Fransson med ett leende.

Sveaskog
Verksamhet: Främst skogsbruk, men även naturvård, jakt, fiske och försäljning av fastigheter.
Ägs av: Svenska staten.
Grundades: År 1999.
Sammanlagd yta av ägd mark: Fyra miljoner hektar (eller tio procent av Sveriges samlade areal).
Sammanlagd yta av produktiv skogsmark: Tre miljoner hektar (eller 14 procent av all svensk produktiv skogsmark).

Källa: https://www.sveaskog.se/om-sveaskog/sveaskog-i-korthet/

Text: Olivia Eriksson

24/3 - 21

”Man får bara en chans med gjutningen”


Varken väder eller vind kan stoppa Daniel Frick och hans team. I Vindpark Riskebo är fundamentsgjutningen i full gång sedan februari. I sommar ska alla fundament vara på plats.

Hej, Daniel! Ni gjuter just nu ett fundament i veckan. Hur går det?
– Det går jättebra! Nästa vecka gjuter vi det andra fundamentet av sju, så det är full fart framåt. Vi förväntas bli färdiga i mitten av juli och har lagt i ytterligare en växel nu när det är sol och plusgrader.

Vilka utmaningar har ni stött på längs vägen?
– Den största utmaningen har helt klart varit vädret. Vi började den 1 februari när det var minusgrader, mörkt och mycket snö. Nu är vi färdiga med den kämpigaste perioden och har kommit halvvägs i projektet. Men från och med den 1 april gör vi ett kortare uppehåll för att inte störa fåglar under parningssäsongen. Vi måste vara rädda om djur och natur.

Hur fungerar det egentligen med logistiken när betong fraktas till parken?
– Det krävs mycket logistik runt gjutningen eftersom man inte kan ha några längre avbrott. Och att gjuta ett fundament tar tio till tolv timmar, så när vi väl börjar står det lastbilar på kö hela tiden. Totalt rör det sig om ungefär 50 lastbilar som ska in och ut ur parken, det blir ganska trångt. Men alla chaufförer har radiokommunikation med varandra, så det fungerar jättebra.

Detta är ju ditt första vindparksbygge. Hur känns det?
– Superkul! Jag har jobbat länge med betong, men vill gärna rikta in mig mer på infrastruktur. Den stora skillnaden med att gjuta i en vindpark är att man bara får en chans, så det gäller att göra rätt från början till slut. Sedan blir det ett helt annat lugn för kroppen att få komma ut i skogen.

Till sist, hur går det att veckopendla 26 mil till jobbet?
– Jag har alltid veckopendlat och trivs med det. Det är ganska vanligt om du bor på en mindre ort och arbetar inom byggbranschen. Sedan jobbar jag hemifrån två dagar i veckan, så egentligen får jag mer tid med familjen.

Daniel Frick
Gör:
Arbetsledare för betong på Kanonaden.
Ålder:
36 år.
Bor:
Åsbro.
Familj:
Fru, son och hund.
Det bästa med mitt jobb: ”
Friheten och utvecklingsmöjligheterna. Och att få bygga!”

Text: Olivia Eriksson

25/2 - 21

Första gjutningen avklarad!

Igår gjöt vi första fundamentet i Vindpark Riskebo. Nu har 27 ton armering blivit täckt av drygt 300 kubikmeter fin betong. 50 betongbilar behövde lämna sin last för att fylla den 4 meter höga och 10 meter breda formen.

Bild: Kanonaden

10/2 - 21

Parkområdet i vinterskrud

 

Fina dagar skickar vår entreprenör upp drönaren för att dokumentera byggnationen i Riskebo. Extra fint var det i måndags när solen sken och hela parken var klädd i vitt!

Foto: Kanonaden

28/1 - 21

De första bultkorgarna har anlänt!



I måndags anlände de första tre bultkorgarna till Vindpark Riskebo. Det innebär att byggnationen nu går in i nästa steg: arbete med fundamenten.
– Det är en efterlängtad milstolpe för oss, säger Marika Åkerman, projektledare på Stena Renewable.

I drygt ett år har det varit full fart i vindparken. Arbetslaget från Kanonaden Entreprenad AB har byggt vägar, dragit elnät och förberett fundamentsgroparna. Leveransen av de första bultkorgarna, som ska gjutas fast i fundamenten, innebär att arbetet nu går in i ett stort och viktigt skede.

– Det är först nu som bygget av själva vindkraftverken börjar. Vi har jobbat länge med grundarbetet, som är otroligt viktigt för att resningen av verken ska gå smidigt. Vägarna ser jättefina ut, gänget i parken har gjort ett fantastiskt bra jobb. Men nu när fundamentsbygget sätter igång kommer vi närmre den punkt då vårt arbete även kommer att synas på höjden, säger Marika.

Förstärkning av personal
Fundamentsgjutningen innebär att Kanonaden nu får förstärkning av ytterligare sex personer. De startar sitt jobb med en utbildning som hålls av turbinleverantören Vestas. Sedan sätter arbetslaget igång på allvar med att armera och forma fundamentet innan gjutningen.
– På utbildningen kommer de att få lära sig hur den fyra meter höga bultkorgen ska sättas ihop. Skelettet på fundamentet kan liknas med ett gigantiskt pussel, där bultkorgen, varje armeringsjärn, linor och slangar ska sättas på rätt plats innan betongen hälls i och fixerar delarna. Bultkorgen spelar huvudrollen i fundamentet eftersom det är den som vindkraftverkets torn fästs i.

50 betongbilar per verk
Logistiken är nästa utmaning. Varje fundament ska fyllas med drygt 300 kubikmeter betong och kräver leverans av så många som 50 bilar.
– Bilarna ska in parken, lämna sin betong och sen köra tillbaka. Det kräver en bra planering och inga överraskningar. Jag ser fram emot att få se de första betongbilarna i parken, säger Marika.

Innan den 1 april ska tre till fem fundament vara klara. De resterade fundamenten görs klara efter den 15 maj. Mellan 1 april och 15 maj står arbetena i parken stilla för att inte störa de tjädrar och orrar som spelar i området.

Sommaren 2022 beräknas Vindpark Riskebo vara klar för drift och invigning.

Mer om vindparkens fyra steg

Steg 1: Byggnation av vägar, ytor och elnät påbörjades i mars 2020
Byggnation av vägar och grävning för fundament och kraftledningar.

Steg 2: Byggnation av fundament påbörjas i februari 2021
Fundamenten till vindkraftverken ska gjutas på plats – en viktig milstolpe.

Steg 3: Installation av vindkraftverk påbörjas i augusti 2021
Vindkraftverkens delar levereras till vindparken med lastbil (oftast på natten).

Steg 4: Vindkraftverken klara och i drift i juli 2022
Målet är att vindparken ska stå redo för drift och invigning under sommaren 2022.

Text: Frida Valentin
Foto: Kanonaden Entreprenad AB

15/1 - 21

Staghålsborrning i ett snöigt Riskebo

Nästa steg i arbetet med fundamenten är att borra 15 staghål per vindkraftverk i berget. I dessa ca 12 meter djupa hål gjuts stag fast som sedan används för att spänna fast fundamentet i berget. Denna typ av fundament kallas bergsförankrade fundament och tekniken med att spänna fast fundamentet i berget gör att man inte behöver använda lika mycket betong eftersom själva fundamentet inte behöver vara lika stort. Då betongtillverkning ger upphov till CO2-utsläpp är detta en viktig del i arbetet med att minska vindkraftverkens totala miljöpåverkan.

30/11 - 20

”All cred till Dala Airports flygplats”

Vindpark Riskebo tillstyrkes med ett rungade ja från alla partier på kommunens fullmäktigemöte. Parken blir ett välkommet tillskott i Hedemora. Erik Aretorn, projektledare på Dala Vind, har varit med från start. Hej, Erik! Du har ju jobbat med projektet sedan dag ett, och var delaktig i arbetet med miljötillståndet. Hur känns det nu när bygget är i full gång?
– Det känns jättebra! Just nu drar vi elnät och förbereder fundamentsgroparna inför gjutningen som börjar i mars, kanske redan i februari. Om knappt ett år snurrar verken, och sen efter godkänd provperiod är det dags för driftsövertagande runt nästa årsskifte.

Dala Vind ligger bakom projektet – varför kom Stena Renewable in i bilden?
– Vi behövde en partner då vi inte kan finansiera alla verk själva. Eftersom vi har haft med varandra att göra tidigare var det självklart att fråga just Stena Renewable. De har en lokal närvaro här och vi delar samma värderingar. Vi på Dala Vind och två av våra ägarbolag kommer att äga och driva två verk, och Stena Renewable de resterande fem. Samarbetet fungerar jättebra och vi är nöjda med de lokala entreprenörerna som har anlitats för byggnationen. Lokalt och regionalt är A och O både för oss och Stena Renewable.

Vad kan du berätta om platsen för vindparken? Varför är den optimal för vindkraft?
– Det är inte så många som bor i närheten och knappt inga så kallade ”motstående intressen”, till exempel när det gäller den natur och kultur som finns inom projektområdet. Terrängen uppe på berget är flack, vilket gör bygget enklare. Här finns också ett bra vägsystem, med en huvudväg att utgå ifrån, så det har räckt att göra kortare vägsträckor fram till varje verk.

Det låter som att allt har flutit på bra. Men några utmaningar har ni väl haft?
– Egentligen inte, haha. Men nu när jag tänker efter så skulle jag nog säga det faktum att vi ”delar” luftrum med Borlänge flygplats. Tack vare ett gott samarbete löste det sig dock fint – flygplatsen höjde inflygningsytorna för att vi skulle kunna bygga 200 meter höga verk. Jämfört med de sju vindkraftverken i Garpenberg, som är 150 meter höga och stod klara 2012, kommer vi med de sju nya vindkraftverken i Riskebo att kunna producera tre gånger så mycket energi! All cred till Dala Airports flygplats i Borlänge som gjorde det möjligt.

Du har jobbat på Dalavind sedan 2010. Vad gjorde du innan?
– Jag är jägmästare i grunden. Det gör att jag är van vid att jobba i skogen och har en god övergripande förståelse för var det är lämpligt att vara. Jag sökte mig till Dala Vind för att jag är intresserad av den gröna energiomställningen, det känns viktigt att kunna bidra. Jag tror på betydelsen av det jag gör.

Erik Aretorn
Gör: Projektledare på Dala Vind, som kommer att äga och driva två verk i Vindpark Riskebo.
Ålder: 53.
Bor: Dala-Husby.
Familj: Fru och tre vuxna barn.
Därför tycker jag att vindkraft är viktigt: Den är en nödvändig och helt avgörande del i en grön energiomställning,

Text: Frida Valentin
Foto: Dala Vind

11/11 - 20

Nu pågår förberedelser inför fundamentsarbetena

Nu förbereder vi arbetet med vindkraftverkens fundament genom att gjuta den plana ytan som fundamenten ska byggas på. Ytorna kallas avjämningsgjutning och de är ungefär 11 meter i diameter. Till varje placering behövs betong motsvarande 3,5 betongbilar. En viktigt del i processen!

29/10 - 20

Vad är det för kablar och slangar vid vägarna?

Under hösten förlägger vi kablar och slang för optofiber i vindparken

Kablarna och slangarna ska bli vårt interna el- och optonät som gör att vi kan övervaka och styra vindkraftverken. Kablarna överför produktionen av el från vindkraftverken till Hedemora Elnäts ledningsnät. Tillsammans med vårt interna nät läggs även en separat slang för optofiber, för Hedemora Energis räkning, som möjliggör att nya fiberkunder kan anslutas nordost om vindparken.

19/10 - 20

Följ ett verk: Kranplatserna tar form

Turbinplacering två, bilden togs 2020-10-19.

Följ ett verk – Kranplatserna tar form
I en serie här på hemsidan kommer vi följa ett verk från projektering tills att det sätts i drift. Nu börjar alla delytor ta form som behövs för att vindkraftverket ska kunna resas. Längst upp i bild ser ni kranytan och till höger om den kommer vindkraftverket byggas. De första torndelarna sätts med en mindre kran och sedan kommer den stora kranen som lyfter de översta delarna av vindkraftverkets torn, tornhuset och vingarna. Stora kranen står på kranytan och för att resa den, som har en bom på över 140 meter, behövs mindre kranar som ställs utefter vägen. De mindre kranarna lyfter delar av kranens arm så att dessa kan monteras ihop. Intill kranytan syns ett trädfritt område med två uppstickande ”kullar”, här ska vingarna ligga när de förbereds inför lyft. Korsningen längst ner i bild används också som vändplats för de tomma lastfordonen och behöver därför klara att man svänger åt båda hållen.

Foto: Kanonaden

25/9 - 20

Skydd av värdefulla områden vid byggnation

Nu bygger vi vägar och kranytor i Vindpark Riskebo! I denna fas är det extra viktigt att vi tar hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i skogen. Därför sätts brandgula staket upp vid dessa områden som i detta fall är en fäbodlämning. Staketen är mer beständiga än snitslar och band, syns i alla väderlekar samt är tydliga så man inte av misstag backar in i ett värdefullt område.

31/3 - 20

Följ ett verk: Vägbyggnation

Turbinplacering två, bilderna togs 2020-03-12 och 2020-03-31.

Följ ett verk - Vägbyggnation
I en serie här på hemsidan kommer vi följa ett verk från projektering tills att det sätts i drift. Som ett första steg i vägbyggnationen tas jorden bort och berg friläggs. Vid vägbyggnation återanvänds material från andra delar av vindparken, den andra bilden visar hur berg som sprängts bort används till att bygga väg i andra delar av parken. Vi har krav från turbinleverantören på bland annat backlutning, vägbredd, hur tung last vägarna ska klara av samt minsta måttet på innerkurvan och utifrån dessa krav designas vägnätet.

Foto: Kanonaden

10/3 - 20

Följ ett verk: Ytan runt vindkraftverket

Turbinplacering två och tre, bilderna togs 2020-03-05 och 2020-03-31.

Följ ett verk: Ytan runt vindkraftverket
I en serie här på hemsidan kommer vi följa ett verk från projektering tills att det sätts i drift. Nu är avverkningen genomförd i parken och markarbetet kan starta, den avverkade ytan visar hur stor plats kranplanen och vindkraftverket tar upp. För turbinplacering nummer två syns det hur mycket yta som behövs för att bygga och underhålla vindkraftverket. För turbinplacering tre blir inte avverkningsområdet lika tydligt eftersom de flesta av träden kring turbinplacering tre redan var nedtagna. Vi tar inte ner mer träd än vad vi behöver utan avverkar efter de behov som turbinleverantören har.

Foto: Kanonaden

10/2 - 20

Följ ett verk: Före avverkning

Turbinplacering två och tre, bilderna är tagna 2020-02-04 och 2020-02-10.

Följ ett verk: Före avverkning
I en serie här på hemsidan kommer vi följa ett verk från projektering tills att det sätts i drift. De första bilderna är tagna innan arbetet med att bygga vägar och kranytor satts igång. På den första bilden ser vi området där turbin nummer två ska byggas där området är bevuxet med barrträd som behöver avverkas innan vi kan arbeta vidare. På den andra bilden har markägaren slutavverkat i området där turbin nummer tre ska uppföras redan innan vi kommer till platsen vilket innebär betydligt mindre avverkning.

Foto: Kanonaden

Fakta och information

Vindpark Riskebo ligger i Hedemora kommun, utmed E16 mitt emellan Falun och Hofors. Närmaste samhälle är Ängelsfors. SR Energy har byggt vindparken och Dalavind har tagit fram projektet. Den största markägaren i projektområdet är Sveaskog som bedriver ett aktivt skogsbruk i området.

Byggnationen påbörjades 2020 och var färdig två år senare. Vindpark Riskebo producerar 131 GWh om året, vilket motsvarar förbrukningen av hushållsel för 26 000 villor.

Äägarfördelningen består av SR Energy som äger fem av vindkraftverken och DalaVind ett vindkraftverk. Borlänge Energi, Falu Energi & Vatten och Dala Energi äger gemensamt ett av vindkraftverken.

Antal verk: 7
Totalhöjd: 200 meter
Total effekt: 39,2 MW
Leverantör: Vestas
Beräknad årlig produktion: 131 GWh
Driftstart: April 2022

I foldern Frågor och svar om vindkraft besvarar vi vanliga frågor:

Frågor och svar om vindkraft

Läs mer om vindkraft på Energimyndighetens hemsida:

Energimyndigheten.se/vindlov

Från när vi byggde Vindpark Kronoberget:

Kontaktpersoner

Thomas är bolagets driftingenjör och är anställd sedan 2012.

Thomas Svensson

Driftingenjör

Missa inte att söka vindbonus!

Missa inte att söka vindbonus.