Det lokala näringslivet och samhället behöver inte bara kraft. De behöver vindkraft. Varje år delar vi ut Vindbonus som är 10 000 kr per verk, de pengarna samlas i en pott som föreningar i närområdet kan söka från. Det är vårt sätt att värdesätta verksamheter i närområdet. Vi vill göra skillnad! En vindpark innebär stora investeringar, och när de blir verklighet skapar de arbetstillfällen i närområdet. Vi förstår värdet i detta, och strävar efter att använda så stor andel lokala entreprenörer som möjligt.

Ansök om Vindbonus till din förening här senast 30/4

Ansök om Vindbonus till din förening här senast 30/4

Det lokala näringslivet och samhället behöver inte bara kraft. De behöver vindkraft. En vindpark innebär stora investeringar, och när de blir verklighet skapar de massor av arbetstillfällen i närområdet.

Vi förstår värdet i detta, och strävar efter att använda så stor andel lokala entreprenörer som möjligt. Varje år delar vi ut Vindbonus som är 10 000 kr per verk, de pengarna samlas i en pott som föreningarna i närområdet kan söka från. Det är vårt sätt att premiera och ge tillbaka till närområdet. Vi vill vara goda medborgare där vi verkar, vi vill göra skillnad. När man vill rädda världen, så måste man börja där man är!

Den 13 maj bjöd vi in allmänheten till öppet hus i nyinvigda Vindpark Åby-Alebo. Alla anställda på SR Energy hjälptes åt för att ta emot de drygt 200 nyfikna besökare som fick en guidad tur i vindparken. Det fanns även möjlighet att titta in i ett vindkraftverk och gå en poängpromenad om vindkraft och energi. På plats var även personal från Hotell Munken som serverade korv med bröd och fika.

Parallellt med det öppna huset tog vi även emot 300 barn och ungdomar när Mönsterås kommuns samtliga femte- och niondeklassare kom på besök. I dessa årskurser läser eleverna om energi och eftersom vindkraft är en viktig del i den pågående energiomställningen är det extra angeläget att bjuda in några av de unga som kan fortsätta utvecklingen av ett hållbart samhälle.

Vi hoppas att alla besökare hade en givande stund i parken!

Vinnare av poängpromenaden var Lotta Andersson i Kalmar som har emottagit sällskapsspelet ”Global Cooling”. Spelet går ut på att man med hjälp av förnybara energikällor vänder den globala uppvärmningen och blir först med att placera fyra stycken vindkraftverk på världens kontinenter.

Presentkortet på Nabbens Rökeri & Fisk till ett värde av 1 500 kr tilldelades Sylve Johansson i Mönsterås.

Foto: Jonas Ljungdahl

Ansök om Vindbonus till din förening här senast 30/4

Det lokala näringslivet och samhället behöver inte bara kraft. De behöver vindkraft. En vindpark innebär stora investeringar, och när de blir verklighet skapar de massor av arbetstillfällen i närområdet.

Vi förstår värdet i detta, och strävar efter att använda så stor andel lokala entreprenörer som möjligt. Varje år delar vi ut Vindbonus som är 10 000 kr per verk, de pengarna samlas i en pott som föreningarna i närområdet kan söka från. Det är vårt sätt att premiera och ge tillbaka till närområdet. Vi vill vara goda medborgare där vi verkar, vi vill göra skillnad. När man vill rädda världen, så måste man börja där man är!

Driftstarten i Vindpark Åby-Alebo närmar sig med stormsteg. Så fort de 36 verken är färdigbesiktade och godkända tar SR Energys driftavdelning över ansvaret för parken. Vad innebär egentligen det?
Strax före jul kom de sista verken på plats i Vindpark Åby-Alebo. Efter det har arbetet i parken handlat om anslutning till elnätet, provdrift samt finputsning av vägar och kranplatser. Sist men inte minst ska alla verk besiktigas av en oberoende besiktningsman. I Åby-Alebo har besiktningen gjorts i omgångar och tagit drygt tre månader.

– Vårt jobb börjar när parken är färdigbyggd och förberedd för drift. Det är vi som ska se till att den fungerar och lever upp till våra tillstånd när det gäller till exempel ljud och skuggor. Vi har regelbundet kontakt med markägare, serviceleverantörer och myndigheter kring vad som fungerar och inte; vi är ytterst ansvariga för våra vindparker och verk, säger Thomas Svensson, driftingenjör på SR Energy och ansvarig för Vindpark Åby-Alebo.

Avtal med serviceleverantörer
SR Energy brukar teckna långa fullserviceavtal med olika serviceleverantörer som ska se till att parkerna och dess utrustning hålls i ett bra skick. Det handlar bland annat om avtal för skötsel av vindkraftverken och kranplatserna, men också snöröjning och vägskötsel. Om något behöver åtgärdas på ett verk är det viktigt att kranplatserna är skötta och tillgängliga. Minst en gång om året gör SR Energy en miljörond och går igenom parken, dess vägar och alla verk. Man kontrollerar saker som skulle kunna påverka miljö, arbetsmiljö och brand.

– Ibland uppstår tekniska fel på verken. Då behöver serviceorganisationen rycka ut och undersöka vad som är fel. Om en förbipasserande ser något avvikande i vindparken är det oss man ska ringa till, kontaktytor till ansvarig driftingenjör står på varje verk. Vid brådskande incidenter spelar våra övervakningssystem en viktig roll för att snabbt kunna åtgärda felen, förklarar Thomas och fortsätter:

– Säkerheten är A och O i driftarbetet. Om något fel uppstår eller om det är för kraftiga vindar stängs verken av automatiskt.

SR Energys driftingenjörer tar över ansvaret för vindparken när den är färdig samt när verken är förberedda och godkända av en oberoende besiktningsman. Då tar SR Energy också över ägandet och är ytterst ansvarig för driften under cirka 30 år framåt.

Text: Frida Valentin

Nu är vi snart i mål med Vindpark Åby-Alebo. Här presenterar vi en film från när torn och vingar kom till hamnen i Oskarshamn som sedan transporterades till Vindpark Åby-Alebo för att monteras.

Efter två och ett halvt år är Vindpark Åby-Alebo snart redo för driftstart. Per Eriksson, projektledare på SR Energy, summerar projektet och berättar om hur det känns att äntligen vara i mål.

Hej, Per! Hur känns det nu när alla vindkraftverk är på plats i parken?
– Jättebra! Hela vår affärsidé är ju att bygga, äga och driva grön energi, så det känns otroligt bra att det bara är slutfinnishen kvar innan vindparken är färdig. De sista av de 36 vindkraftverken kom på plats två dagar före jul, och det var en fantastiskt skön julklapp att vi blev färdiga med alla tunga lyft.

Kan du summera de viktigaste stegen i projektet?
– Innan byggstart var det en lång resa med ansökningar och tillstånd, men för två och ett halvt år sen kunde vi starta i gång ordentligt med att projektera, bygga vägnät och fundament. Vi började också förbereda för att alla stora komponenter skulle levereras, bland annat genom att höja en gång- och cykelbro i Oskarshamn. I juli kom de första torndelarna till hamnen, och för att kunna transportera dem till vindparken var vi tvungna att bredda i en del kurvor – bara vingarna är 75 meter långa! Efter det monterades verken med hjälp av stora lyftkranar och till sist gjordes anslutningen på elnätet.

Vad har varit roligast?
– Det har helt klart varit den mänskliga kontakten med markägare, entreprenörer och leverantörer. Det är otroligt trevliga och professionella människor som är inblandade i det här projektet. Vi har haft ett bra samarbete med Kanonaden som byggt vägar, gjutit fundament och ordnat kranplatser. Även samarbetet med Vestas har flutit på bekymmersfritt sen i juli när de kom till parken för att montera verken.

Och vilka utmaningar har ni stött på längs vägen?
– De största utmaningarna har varit kopplade till väder och vind. På sommaren krävdes en stor vaksamhet eftersom det fanns en brandrisk när grävmaskinerna arbetade på berget. Och på vintern var det tufft att gjuta fundamenten när det var 15 minusgrader ute. Då fick vi börja arbetsdagen med att röja snö ur gjutningsformarna. Det var även en del blåst i samband med monteringen av verken. Det vill man ju gärna ha när parken är i drift, men inte när man lyfter högt och tungt med stora kranar. Trots det har allt funkat bra och det är tack vare alla duktiga medarbetare.

Vad händer nu fram till driftstarten?
– Fram till februari håller Vestas på med finliret i form av installationer och provdrift.  Sen ska Kanonaden finputsa vägar och kranplatser som har blivit lite slitna under byggnationen. Jag håller tummarna för att allt flyter på även så här i slutskedet av byggnationen!

Vindpark Åby-Alebo
Antal verk: 36
Totalhöjd: 200 meter
Motsvarande elförsörjning hushåll: 100 000
Avverkning började: februari 2020
Byggnation av fundament inleddes: augusti 2021
Installation av vindkraftverk startade: juni 2021
Alla vindkraftverk klara: december 2021
Driftstart: maj 2022

Text: Olivia Eriksson
Foto: Jonas Ljungdahl

Vi nådde en viktig milstolpe i projektet dagarna före jul då de sista turbinerna lyftes på plats vilket innebär att parkens samtliga 36 vindkraftverk är resta. Vidare återstår vissa installationer och provdrift innan parken är helt färdig.

När tornet är monterat återstår en del arbete innan vindkraftverket kan sättas i drift. Alla system behöver kontrolleras och konfigureras samt testas innan verken startas.

När vindkraftverket är monterat dras alla kablar upp till nacellen (maskinhuset) längs en kabelstege på insidan av tornet. Även hissen görs i ordning. Den sitter fastbultad på insidan av tornet redan vid montage av torndelarna, men nu dras vajrar och kablar till den innan bultarna lossas.

– Därefter görs en så kallad pre-commissioning innan spänningssättningen, där vi kör med generator för att testa elsystemen. Här konfigurerar vi även systemet, berättar Andreas Björkqvist, driftsingenjör och byggledare.

Inför spänningssättningen kontrollmäts transformatorn och kabeln från ställverket kopplas in i botten på tornet.

– Vi mäter alltid först så att allt ser bra ut innan vi spänningssätter, säger Andreas.

Sedan är det dags för det som kallas commissioning, när vindkraftverket görs redo inför produktionen.

– När vi har fått in ström i alla system ser vi över dem så att de fungerar. Vi kollar anslutningarna och gör en kontroll av elsystemet så att det ligger rätt spänning på och att det är rätt jordat. Vi kontrollerar även oljesystemet.

När allt fungerar som det ska laddas specifika inställningar för turbinen in i systemet. Det kan till exempel handla om system för att skydda fladdermöss, minska påverkan av skuggor eller mjukvara som ger möjlighet att minska ljudnivån från verket.

– Efter det är det dags för själva produktionstestningen. Vi börjar med en provstart för att se om verket startar och producerar. Sedan görs en ”reliability run”, en provdrift som pågår i 200 timmar. Under den tiden får det bara uppstå mindre fel. I det här fallet handlar det till exempel om att de sista 100 timmarna ska vara felfria. Varje verk går igenom den här processen efter hand som de blir redo, säger Andreas.

Efter godkänd provdrift görs en besiktning innan övertagandet – en teknisk och visuell kontrollbesiktning av tredje part, för att se så att allt är monterat och fungerar på rätt sätt. Därefter överlämnas vindkraftverken från Vestas till oss som ska äga dem, och som kommer att ansvara för driften under ca 30 år framåt.

Faser under driftsättningen
• Slutmontering. Kablar dras och hissen görs i ordning.
• Pre-commissioning. Elsystemen testas med generator.
• Spänningssättning. Kabel till ställverket kopplas in.
• Commissioning. El- och styrsystem anpassas och testas.
• Provdrift. Verket körs under uppsyn i 200 timmar.
• Slutbesiktning. Teknisk kontroll av tredje part.

Text: Christian Ericsson
Foto: Jonas Ljungdahl

Vindkraft genererar ljud och rörliga skuggor. Hanna Rydhed, miljö- och tillståndsansvarig på SR Energy, berättar om hur man följer upp villkor för ljud och skuggor vid bostäder.

För varje vindpark som byggs krävs ett miljötillstånd som innehåller villkor och krav på verksamheten för att skydda de natur- och kulturvärden som finns i närheten. Tillståndet omfattar också villkor för hur mycket ljud och rörliga skuggor som vindkraftverken får generera med hänsyn till omgivande bostäder. För att garantera att ljudnivån inte överskrider de tillåtna värdena gör SR Energy mätningar i vindparkerna.

– Hur man som närboende kommer att påverkas av ljudet är en vanlig fråga vi får. Generellt sett upplevs ljudet från vindkraft som mer störande än till exempel ljudet från vägtrafik. En anledning till det tros vara att våra parker ofta ligger i områden med låga bakgrundsljud. Samtidigt handlar det mer om ljudets karaktär snarare än om ljudnivån, det kan jämföras med ett svischande ljud som kommer och går, säger Hanna Rydhed.

Ljudnivån från vindparken får max vara 40 dB(A) utomhus och vid bostad. Hur man upplever 40 dB(A) varierar från person till person. För vissa kan ljudet vara mer påtagligt, medan andra upplever det som ett ljudinslag i mängden. Beroende på avstånd, väder och hur mycket det blåser kan styrkan i ljudet öka eller minska. Samtidigt maskeras ljudet från vindkraften ju mer det blåser.

– Studier visar att ungefär 15 procent av de närboende blir störda vid ljudnivåer mellan 35 - 40 dB(A). Detta är även vår erfarenhet. För att bilda sig en egen uppfattning av ljudet från vindkraft brukar vi rekommendera att man besöker en vindpark, säger Hanna Rydhed.

För rörliga skuggor från vindkraft finns rekommendationen att skuggtiden inte får överstiga åtta timmar per år och 30 minuter per dag. Detta regleras i villkor i tillståndet. Om det finns risk för att villkoret överstigs använder man skuggreglerande teknik, som innebär att vindkraftverken står stilla en stund för att inte ge upphov till rörliga skuggor vid bostad.

– Inom ett år efter att parken har driftsatts görs oftast en närfältmätning där vi mäter ljudnivån från ett par av verken. Vi gör också en skuggutredning vid berörda bostäder.
Eftersom vi ska driva våra vindparker under lång tid, är de här frågorna viktiga för oss. Vi vill att det ska bli så bra som möjligt, avslutar Hanna Rydhed.

Ljud och skuggor:
• Ljudet från vindkraft har en svischande karaktär och uppstår när rotorbladen passerar luften. Ljudet påverkas av hur mycket det blåser, avståndet till bostaden och meteorologiska förhållanden.
• Vid soligt och klart väder kan vindkraftverkets rotor ge upphov till rörliga skuggor. Skuggorna uppfattas på relativt stora avstånd under kortare perioder, ofta gäller det bara några minuter medan solen står lågt.

Text: Olivia Eriksson

I dagarna är det åttonde vindkraftverket på plats i Vindpark Åby-Alebo. "Arbetet går mycket bra!" säger projektledare Per Eriksson. Transporterna av Vestas torndelar vilka körs av Schwandner flyter på helt enligt plan men montaget har till vid ett par tillfällen fått stoppas på grund av åska och vind.

Foto: Boom Film Productions

Vindpark Åby-Alebo börjar nu synas på riktigt. Under sommaren har fem av parkens 36 verk monterats. Ett jobb som kräver två mycket stora lyftkranar, 120 meters höga stegar och ett internationellt team på totalt 80 personer. Joakim Svensson är en av två platschefer på Vestas.
 
Hej, Joakim! Det har varit en intensiv sommar i parken. Kan du berätta mer?
– Det har varit stressigt, men roligt! Stämningen är god trots att det är långa dagar och en kamp mot klockan för att hinna montera tre verk i veckan. Min roll är att hålla ihop allt, se till att jobbet flyter på och säkerställa att vi följer budgeten. Så här långt har allt gått enligt plan.

Vilka nationaliteter har ni i teamet?
– Montörerna kommer från Portugal, vi har 35–40 killar här samtidigt. Kranförarna, som är specialiserade på tunga lyftuppdrag, är både svenskar, engelsmän och tyskar. Det kan bli lite språkproblem och kulturkrockar ibland, men överlag har vi ett jättebra samarbete och trivs tillsammans. Det märks att alla gillar sina jobb, trots att många är borta från sina familjer under en lång period. Portugiserna jobbar i sju veckor och är lediga i två, så det är tuffast för dem.

Har ni haft några utmaningar?
– Nej, i stort sett inga alls. Den största utmaningen var stoppet i Suezkanalen, som gjorde att fartygsleveranserna med de olika komponenterna blev försenade. Men under själva monteringen har det gått framåt enligt plan. Vi har bara registrerat en fördröjning på 15–20 timmar totalt, och då har det framför allt handlat om åska när vi inte kan jobba.

Vilka krav ställs på montörerna?
– De måste vara fysiskt kapabla att klättra upp och ner i stegarna flera gånger om dagen. Det är inte vem som helst som klarar det. Vi följer såklart arbetsmiljöverkets riktlinjer kring arbete på hög höjd, och alla montörer måste genomgå en medicinsk undersökning.

Vilket moment är absolut svårast?
– Helt klart installationen av vingarna. En vinge är 75 meter lång och har cirka 100 bultar som ska in i rätt hål i navet. Bult nummer ett ska in i hål nummer ett, nummer två hör ihop med hål två och så vidare. Det kräver millimeterprecision och är otroligt avancerat.

Du har jobbat med vindparksbyggen i nio år. Vad är roligast med ditt jobb?
– Att varje bygge är annorlunda. Arbetsplatserna ser aldrig likadana ut och man får tampas med olika svårigheter. Här i Åby-Alebo har jag till exempel fått glädjen att jobba i en fin skog med breda vägar. I ett norskt bygge kan vi få jobba i berg och i betydligt besvärligare miljöer, bara som ett exempel.

Kortfakta om monteringsprocessen
I början på juli påbörjade Vestas monteringen av Vindpark Åby-Alebos 36 verk, ihop med montörerna från det portugisiska företaget CJR Renewables och kranföretaget BMS Heavy Cranes. Nu är fem verk färdigmonterade, och planen är att montera tre verk i veckan. Om allt går enligt plan innebär det att verken är uppe i slutet av oktober. Efter besiktning, tester och kontroller av bland annat hydrauliken kan sedan vindkraftverket äntligen börja producera energi. Innan det blir fullt godkänt måste det dock köras i 200 timmars provdrift för att se att inget är fel. Efter ytterligare besiktning från en oberoende part kommer kraftverket att lämnas över till Åby-Alebo Energi och sättas i produktion. Vid årsskiftet ska vindparken stå redo för drift och invigning.

Text: Frida Valentin
Foto: Boom Film Productions

Första bladtransporten till Vindpark Åby-Alebo
Nu går byggnationen in i en spännande fas när vingarna levereras till vindparken. Sent igår kom det första bladet och en av våra markägare, Alf Linder, var på plats för att dokumentera.

För några veckor sedan anlände de första vingarna med fartyg till Oskarshamn. Sent i torsdags kväll kom de första torndelarna. Stig Gunnarsson, som bor mitt i parken, var med på lotsbåten vid bordningen.

Hej, Stig! Hur kommer det sig att du åkte med?
– Jag har varit båtman och befälhavare på Sjöfartsverkets lotsbåtar på Oskarshamns lotsplats i 40 år, så jag är lite nördig. Först började jag luska i vilka båtar det handlade om, sen skaffade jag en passagerarbiljett till M/S BBC Elisabeth och bordningen som lade till vid Oskarshamn nu i torsdags kväll. Jag ska faktiskt extraknäcka som båtman hela denna vecka, så jag kommer att vara med även på nästa fartyg som väntas anlöpa på lördag morgon.

Du bor också mitt i parken. Det gjorde dig kanske extra nyfiken?
– Absolut! Jag har varit med under hela processen och tycker att byggnationen är spännande och intressant att följa.

Vad tycker du om byggnationen så här långt?
–  Det har känts bra, inga bekymmer alls. Jag bor längst ner vid den norra delen av vindparksområdet och har en egen infart, jag har inte blivit störd alls. Det kommer säkert att bli ovant när verken väl är uppe, kanske mest ljudmässigt och estetiskt, men jag tycker att vi måste göra något för miljön så det väger över. Det ska bli kul att se hur parken växer fram nu när det kommer synas mer också.

Stig Gunnarsson
Bor: Mitt i parken, där två verk ska placeras.
Ålder: 64 år
Gör: Pensionerad båtman på Sjöfartsverkets lotsbåtar. Extraknäcker som båtman denna vecka.

Text: Frida Valentin
Foto: Stig Gunnarsson

Ansök om Vindbonus till din förening på här senast 30/4

Det lokala näringslivet och samhället behöver inte bara kraft. De behöver vindkraft. En vindpark innebär stora investeringar, och när de blir verklighet skapar de massor av arbetstillfällen i närområdet.

Vi förstår värdet i detta, och strävar efter att använda så stor andel lokala entreprenörer som möjligt. Varje år delar vi ut Vindbonus som är 10 000 kr per verk, de pengarna samlas i en pott som föreningarna i närområdet kan söka från. Det är vårt sätt att premiera och ge tillbaka till närområdet. Vi vill vara goda medborgare där vi verkar, vi vill göra skillnad. När man vill rädda världen, så måste man börja där man är!

Vindpark Åby-Alebo växer stadigt fram med vägar och fundament, och i juni börjar installationen av vindkraftverk. Men för att transportera el behöver vindparken också anslutas till elnätet.

Parallellt med att Stena Renewable bygger vindpark Åby-Alebo, ansvarar nätägaren E.ON för att bygga en transformatorstation som ska omvandla den el vindparken kommer att producera. För att transformatorstationen ska kunna kommunicera med närliggande stationer och med driftcentralen har E.ON även förstärkt regionnätet i området. Det innebär att man har byggt optokommunikation mellan tre angränsande transformatorstationer i Oskarshamn, Mönsterås Bruk och Hornsö. Arbetet har varit omfattande för montörerna, som nu har bytt ledningar på den 45 km långa sträckan mellan de tre stationerna.

– Den nya kommunikationslinjen är också jätteviktig ur säkerhetssynpunkt för elnätet. Linan jordar nätet och tar hand om felström om det skulle ske ett elfel eller åsknedslag, berättar Anders Persson, projektledare på E.ON.

För att säkerställa att vindparken kan anslutas till elnätet har E.ON varit inkopplade i byggprocessen sedan start. När anslutningsavtalet med Stena Renewable var påskrivet, började sökandet efter entreprenörer som kunde bygga både transformatorstation och de nya ledningarna.

– När anslutningsavtalet var påskrivet tog det några månader innan vi hade entreprenörer på plats, efter avslutad offentlig upphandling. Arbetet med transformatorstationen började i juni förra året, säger Anders Persson.

Byggnationen av stationen i vindparken ligger väl i fas, och förväntas vara klar för slutbesiktning i början av sommaren. När alla kablar är anslutna till stationen, krävs det bara en färdiganmälan och ett driftbevis från Stena Renewables elinstallatör innan strömmen slås på.

–  Att koppla på elen när allt är testat och klart är egentligen inte mer komplicerat än att slå på elen hemma, förutom att det är större strömbrytare. Men vi gör det via fjärrstyrning från vår driftcentral, säger Anders Persson.

Vindpark Åby-Alebo
Antal verk: 36
Nästa steg: Installation av vindkraftverk
Vindhastighet när elproduktion startar: 3–4 m/s
Vinglängd: 75 m
Totalhöjd: 200 m
Driftstart: Slutet av 2021

Text: Olivia Eriksson

Vindkraft släpper inte ut några växthusgaser och har låga produktionskostnader. Staffan Bergh, analytiker på Stena Renewable, arbetar med att räkna på miljönytta och lönsamhet med vindkraft.

Hej, Staffan! Vad innebär din roll som analytiker?

– Vi är mitt inne i en omställning till ett mer hållbart samhälle, där vi går från kol och olja till fossilfria bränslen. Mitt jobb är dels att hitta nya vindkraftsprojekt och räkna på lönsamheten, dels att analysera elpriser och elmarknad. Men jag räknar även på miljönyttan med vindkraft. En vindpark ska producera el i 30 år, och att försöka förstå vad som händer med marknaden på lång sikt är både utmanande och roligt.

Varför är vindkraft ett miljövänligt alternativ?

– Fördelen med vindkraft är att det inte krävs någon insatsvara, som kol, olja eller gas, utan det enda som krävs för att producera el är vind. Så vindkraft har en väldigt låg klimatpåverkan per producerad kilowattimme (kWh).

Och varför är det så billigt att producera vindkraft?

– En förklaring är att vindkraftverken har blivit mycket större och därmed kan producera mer el per verk, utan att kostnaden har gått upp lika mycket. I Norden är vindkraft det billigaste kraftslaget att bygga nytt. Vi ser att man kommer att behöva bygga mycket vindkraft i Sverige, Norden och Europa kommande decennier för att nå uppsatta klimatmål.

Hur mycket el producerar en vindpark?

– Det beror på hur många vindkraftverk som står där. Men om vi tar parken Åby-Alebo som exempel, så kommer den att bestå av 36 vindkraftverk som tillsammans kommer att producera 500 gigawattimmar (GWh). Det motsvarar den årliga hushållselen för 100 000 villor.

Till sist, vad förväntas miljönyttan bli för Vindpark Åby-Alebo?

– Förutsatt att vindkraften tränger undan elproduktion med kolkraft, kommer den årliga produktionen från parken att motsvara 290 000 ton i minskade koldioxidutsläpp. Det motsvarar i sin tur de årliga CO2-utsläppen från 160 000 bilar.

Staffan Bergh

Ålder: 37 år.
Gör: Analytiker på Stena Renewable.
Familj: Fru och två barn.
Bor: I Göteborg.
Fritid: Läser, springer och leker med mina barn.
Det bästa med mitt jobb: Mixen av teknik, miljö och finans. Och kollegorna såklart!

Text: Olivia Eriksson

I veckan har vi genomfört trial run i Vindpark Åby-Alebo. Det innebär att vi har provkört vägarna med trailern som ska transportera vindkraftsverkens vingar vilket är ett viktigt moment eftersom trailern är ca 60 meter lång med 15 meter överhäng bakom. Provkörningen genomfördes med ett mycket gott resultat.

Under jul- och nyårshelgen tar vår entreprenör Kanonaden en välförtjänt ledighet. Från och med 21 december till och med 3 januari, samt från och med 7 januari till och med 10 januari kommer inga byggarbeten att pågå i vindparken. För att arbeta in mellandagarna, så kommer dock Kanonaden att arbeta helgen 19-20 december, samt trettondagen 6 januari. Vi önskar er en god jul och ett gott nytt år!

Att gjuta ett betongfundament är att arbete som kräver mycket förberedelser och planering, och ställer höga krav på logistiken. När det väl ska gjutas är det viktigt att det går fort.

Efter en geoteknisk undersökning schaktas marken för att blottlägga berget. För att få en planare yta sprängs berget och rensas från lösa stenar. En gjutform konstrueras, och därefter görs en avjämningsgjutning i betong för att skapa en helt plan yta att utgå ifrån.

Elva meter djupa hål

När avjämningsgjutningen har härdat borras elva meter djupa hål genom betongen ner i berget, som ska hålla de stag som kommer att förankra fundamentet. På avjämningsgjutningen placeras bultkorgen, en fyra meter hög konstruktion som tornet så småningom kommer att fästas i. Korgen justeras i höjd och det armeras inuti och runt om, och till slut monteras stålformen som betongen ska gjutas i. Nu tar gjutningen av fundamentet vid. Den tar omkring tio till tolv timmar, och kräver en stadig ström av betongbilar till platsen – en var tolfte minut. Det ställer stora krav på planering och logistik. En betongpump fyller gjutformen, medan betongens lufthalt, temperatur och konsistens kontinuerligt kontrolleras. Under gjutningen vibreras betongen manuellt av sex personer för att den ska omsluta armeringen ordentligt.

Härdar i veckor

Mot slutet jämnas ytan av, och gjutformen kläs sedan in i byggplast och isolering för att betongen ska torka lagom snabbt och hålla en jämn temperatur under härdningen. Efter 21 dygn har betongen härdat nog för att minska risken för sprickor, och isoleringen kan tas bort. Innan tornet monteras förankras fundamentet i berget med vajrar och betong i borrhålen. När vajrarna spänns pressas betongen utåt vilket ger en expanderverkan.

Fundamentfakta

• - Åby-Alebo kommer att ha 36 vindkraftverk när parken står klar.
• - Det går åt 27 ton armering per fundament.
• - Varje fundament behöver 300 kubikmeter betong, vilket kräver 45 betongbilar.
• - Själva gjutningen måste ske i ett sträck, vilket tar omkring tio timmar.
• - Fundamenten förankras med stag nerborrade i berget.
• - Vindkraftverkens torn fästs med 272 bultar i fundamenten.

Text: Christian Tarras Ericsson
Foto: Jonas Ljungdahl

För två veckor sedan rapporterade vi här på hemsidan att armeringen började ta form för det första gravitationsfundamentet och nu kan vi äntligen meddela att det första är färdigt. Arbetet med gjutningen flöt på bra men det blev ändå en lång dag för våra entreprenörer, arbetet pågick nämligen mellan 06:15 till 21:00. Bra jobbat!

Åtta fundament har gjutits fast i Vindpark Åby-Alebo. I maj ska ytterligare 28 vara på plats i parken. Det innebär intensiva och roliga dagar för Niklas Österman och hans arbetslag.

Hej, Niklas! Ni har gjutit ett fundament i veckan från och med i september. Hur går det?
– Det går jättebra, och det är fortfarande roligt! Vi jobbar med förberedelser i en vecka, så på gjutningsdagen kan man säga att vi knyter ihop säcken. Vi håller på hela dagen, i princip utan avbrott, så det blir en lång och intensiv dag. Målet är att hålla tiden och att skapa effektivitet i det vi gör. Efter årsskiftet ökar vi takten, så varannan vecka ska vi gjuta två fundament. I början av maj ska vi vara klara.

Vilka utmaningar har ni stött på längs vägen?
– Jag skulle säga att det handlar om logistiken och utmaningen med att frakta material över ett så stort område. Att vi har arbetskraft från flera olika länder kan också vara lite svårt ibland, just när det gäller språket.

Du är ju son till platschefen P-O här i Åby-Alebo. Var det självklart att du skulle följa hans fotspår?
– Haha, ja faktiskt. Min väg har varit utstakad sen jag var sju. Då jobbade pappa med mycket brobyggnation, jag ville hänga med honom till jobbet så ofta jag bara fick. När det var dags att välja gymnasieskola var lärlingsprogrammet här i Mönsterås en självklarhet. Målet var att komma ut i arbetslivet snabbt, och så blev det. Jag fick jobb på Kanonaden direkt efter skolan.

Antar att detta är din första vindparksbyggnation?
– Nej, faktiskt inte – som lärling jobbade jag med Vindpark Lemnhult. Förutom vindparker har jag också hunnit jobba med reningsverk, vattenverk och kajbyggnation. Kajbygget har nog varit det roligaste jobbet hittills, men vindparksbyggen är kul på sitt sätt och jag gillar det höga tempot här.

Till sist, vad gör du när du inte gjuter fundament?
– Jag fiskar och seglar.

Niklas Österman
Gör: Arbetsledare på Kanonaden.
Ålder: 25.
Bor: I Mönsterås.
Familj: Flickvän och katten Sture.
Det bästa med mitt jobb: Gemenskapen och kollegorna.

Text: Frida Valentin
Foto: Jonas Ljungdahl

Nu börjar armeringen ta form för det första gravitationsfundamentet. Denna typ av fundament är betydligt större än bergsförankrade fundament och görs endast i de lägen när berget ligger för djupt för att göra bergsförankrade fundament. Ett gravitationsfundament ska stå stadigt med hjälp av sin egen vikt, och den ovanförliggande jorden, till skillnad från ett bergsförankrat fundament som sitter fast med vajrar i berget.

Idag skickas Magasinet Vindkraft för Åby-Alebo nummer 2 ut till boende i närheten av parken men den går också att läsa genom att klicka på länken nedan. Magasinet Vindkraft är en informationstidning om vindparksbyggnation som ges ut av Stena Renewable.

Magasinet Vindkraft. Åby-Alebo #2

Igår tog projektledare Per, platschef för fundament P-O och arbetsledare Niklas gladeligen emot besök av Näringslivsrådet i Mönsterås. På bilden berättar Niklas om det fundament som har gjutits idag.

Alltid roligt med intresserade besökare! Under onsdagskvällen hade vi Socialdemokraterna i Mönsterås på studiebesök. P-O från Kanonaden berättade om byggnationen och visade upp fundament nummer 10 som under torsdagen ska fyllas med 300 kbm betong. Fundamentet ska sedan förankras ned i berget med flera stag så att det sitter ordentligt fast.

Intresset är stort för byggnationen av Vindpark Åby-Alebo och det är alltid roligt att få visa upp vad vi håller på med! Under onsdagskvällen hade vi Liberalerna i Mönsterås på studiebesök och P-O från Kanonaden berättade om byggnationen och visade upp hur ett fundament ser ut dagen innan det ska gjutas.

I Oskarshamn lägger Oskarshamns Energi om fjärrvärmeledningarna som tidigare gått i gång- och cykelbron över Norra Fabriksgatan. Anledningen är att några brosegment ska kunna bytas ut under början av 2021 och möjliggöra transport av torndelar med en diameter om 5,85 meter till vindparkerna Åby-Alebo i Mönsterås kommun och Tvinnesheda i Uppvidinge kommun under 2021 respektive 2022. Teknikkonsultföretaget WSP håller som bäst på att projektera de nya brodelarna och Smålandshamnar är med och håller i taktpinnen.

I torsdags 2020-09-17 gjöts fundamentet för vindkraftverk nr 9 i vindpark Åby Alebo vilket var det första fundamentet som gjöts i vindparken. Gjutningen omfattade ca 300 kubikmeter betong, och det behövdes ca 50 lastbilslass med betong den dagen. Arbetet startade tidigt på morgonen och pågick kontinuerligt under hela dagen, för att avslutas sen eftermiddag. Härligt att vara igång!

Oskarshamns Markarbeten är det lilla företaget som fått det stora uppdraget att göra delar av markarbetet i vindparken. Grävmaskinisten Jimmie Augustsson sitter bakom spakarna.

Stort uppdrag

Oskarshamns markarbeten är underentreprenör till Kanonaden som projekterar och bygger vägar, fundament och elnät för Vindpark Åby-Alebo. Uppdraget är bland de största någonsin för det lokala företaget med fyra anställda. En av dem är Jimmie, 30 år. Han har jobbat som grävmaskinist i tio år.

– Det känns kul och helt unikt att få vara med i ett så här stort projekt. Vi är ett bra gäng på drygt 30 personer från olika underentreprenörer som jobbar tillsammans här i parken.

Meningsfullt arbete

Han påbörjade arbetet i april och kommer fortsätta till juni nästa år. Någon gång varje vecka är det byggmöte med Kanonaden. Då går man igenom arbetsordningen och processen. Däremellan jobbar Jimmie ganska fritt i skogen. Han bygger vägar, gör kranplatser och gräver ned elkablar.

– Det är ett fritt och varierat arbete i en härlig arbetsmiljö. Roligast är att bygga vägar, då ser man resultat på en gång. Dessutom, menar Jimmie, känns det meningsfullt att bygga just en vindpark.

– El måste vi ha och kärnkraft är ju inte hållbart ur miljösynpunkt. Dessutom skapar det här bygget arbetstillfällen och det gynnar hela bygden.

Text & bild: Janna Li Holmberg

Har din förening sökt vindbonus? I slutet av byggprocessen här i Åby-Alebo (2021) sker utdelningen av totalt 360 000 kronor. Håll koll här på webben.

Vindbonusen, som är ett initiativ av Stena Renewable, delas ut till föreningar i vindparkernas närområden. Föreningar kan ansöka om bidrag från några tusen kronor, men även en större summa till en utflykt eller ny utrustning.

Tack vare Stena Renewables Vindbonus kunde Hvetlandas gymnastikförening köpa både tävlingsdräkter och en uppblåsbar träningsmatta.

Vi brukar dela in våra vindparksbyggen i fyra steg. I Åby-Alebo är vi nu inne i steg två och ska börja bygga fundamenten – en viktig milstolpe i byggnationen. Varje verk kräver 45 transporter med betong som ska fraktas fram och tillbaka! Här kan du läsa mer om de fyra stegen.

Steg 1: Byggnation av vägar, ytor och elnät påbörjasVi spränger och bygger vägar samt gräver för fundament och kraftledningar.
MARS 2020

Steg 2: Byggnation av fundament påbörjasFundamenten till vindkraftverken ska gjutas på plats – en viktig milstolpe.
AUG 2020

Steg 3: Installation av vindkraftverk påbörjasVindkraftverkens delar levereras till vindparken med lastbil (oftast på natten).
JUNI 2021

Steg 4: Vindkraftverken klara och i driftI slutet av 2021 ska vindparken stå redo för drift och invigning.
DEC 2021