Innan vindkraft kan byggas krävs noggranna utredningar och ett tillstånd som prövas enligt miljöbalkens krav. Tillståndet anger bland annat hur många verk som får byggas och hur vindparken ska utformas. Detta för att begränsa påverkan på miljö, människor och samhällsintressen under byggnation, drift och avveckling.
Vindkraften som en förnybar energikälla är avgörande för omställningen till ett hållbart energisystem. Samtidigt innebär vindkraften en miljöpåverkan lokalt som är viktig att ta hänsyn till.
Vad regleras i tillståndet?
Tillståndet reglerar bland annat:
- Hur många vindkraftverk som får byggas och hur höga de får vara
- Begränsningar för ljud, ljus och skuggor
- Hänsyn till värdefulla natur- och kulturmiljöer
- Krav på kontroll och uppföljning under driften
- Ekonomisk säkerhet.
Naturvårdsverket har en vägledande roll och följer hur vindkraft påverkar miljön. De tar bland annat fram riktlinjer för buller vid bostäder och andra känsliga miljöer.
Så här går tillståndsprocessen till
Tillståndsprocessen består av flera lagstadgade steg. Hänsyn tas till en rad olika intressen, såsom närliggande bostäder, natur- och kulturmiljöer, infrastruktur både på marken och i luftrummet. Vissa aspekter är relativt enkla att identifiera och bedöma, medan andra kräver mer tid och fördjupade utredning innan det går att avgöra om en plats är lämplig för vindkraft.
- Arbetet inleds med att verksamhetsutövaren, den som planerar att bygga och driva en vindpark, samråder med berörda parter – till exempel länsstyrelsen, kommunen, kringboende och andra intressenter. Målet är att fånga upp viktiga miljöaspekter och samla in synpunkter inför det fortsatta arbetet.
- När samrådet är klart sammanställs alla inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och övrigt material bearbetas. Sedan färdigställs miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) enligt kraven i miljöbalken. Därefter skickas den formella ansökan in.
- Tillståndsmyndigheten prövar sedan den föreslagna vindparken och bedömer om den kan tillåtas, samt vilka villkor som i så fall ska gälla.
Tillståndsprocessen består av flera steg
Vem avgör var vindkraft får byggas?
Processen om tillstånd för vindkraft involverar flera aktörer med olika roller och ansvar.
Verksamhetsutövarens roll
Verksamhetsutövaren ansvarar för att identifiera en lämplig plats och utforma vindparken utifrån tekniska, miljömässiga och samhälleliga förutsättningar. Det innebär bland annat att ta fram de utredningar som krävs för att bedöma projektets påverkan på miljö och omgivning. I ett tidigt skede genomför verksamhetsutövaren samråd med myndigheter, kommunen, närboende och andra berörda för att samla in synpunkter och identifiera viktiga miljöaspekter. Dessa ligger till grund för projektets utformning.
Efter samrådet tar verksamhetsutövaren fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och lämnar in den formella ansökan. Under prövningen ansvarar verksamhetsutövaren för att svara på frågor, komplettera material och redovisa vilka skyddsåtgärder som planeras.
Om tillstånd beviljas är verksamhetsutövaren skyldig att följa villkoren under byggnation, drift och avveckling. Det omfattar kontrollprogram, rapportering till tillsynsmyndigheter och att ställa ekonomisk säkerhet för framtida nedmontering och återställning. Rollen innebär därmed ett helhetsansvar genom vindparkens hela livscykel.
Länsstyrelsens och Miljöprövningsdelegationens roller
Länsstyrelsen har flera roller i tillståndsprocessen. Den samordnar samrådet, handlägger ärendet inför prövningen och fungerar som remissinstans under tillståndsprövningen. När ett tillstånd har beviljats kan länsstyrelsen också vara tillsynsmyndighet, vilket innebär att den ser till att verksamheten följer de villkor och regler som gäller.
Det är Miljöprövningsdelegationen (MPD) som prövar ansökningar om tillstånd för vindkraft enligt miljöbalken. MPD är en självständig funktion inom länsstyrelsen och fattar sina beslut oberoende av länsstyrelsens övriga verksamheter.
MPD granskar ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), begär eventuella kompletteringar och hämtar in yttranden från berörda remissinstanser. Vilka som tillfrågas beror på projektets omfattning, placering och miljöpåverkan. Vanliga aktörer är Naturvårdsverket, Försvarsmakten, kommunen, Trafikverket samt närboende och andra sakägare.
Efter det får verksamhetsutövaren möjlighet att bemöta synpunkterna och lämna kompletteringar eller förtydliganden. Därefter fattar MPD beslut. Ett tillstånd kan innehålla särskilda villkor för att minska eller förebygga negativ miljöpåverkan och är oftast tidsbegränsat.
Kommunens roll och kommunal tillstyrkan
Kommunen ansvarar för att planera hur marken ska användas inom sitt område, vilket redovisas i kommunens översiktsplan. Vissa kommuner har även en vindbruksplan. Planerna väger olika intressen mot varandra och fungerar som vägledning vid planering av framtida vindkraftsparker.
Enligt 16 kap. 4 § miljöbalken måste kommunen där vindkraften ska byggas säga ja till projektet. Det kallas ofta det kommunala vetot, eftersom beslutet inte kan överklagas. Kommunen kan lämna sitt besked när som helst under processen, men frågan från MPD kommer oftast efter att ärendet har kungjorts. Utan kommunens godkännande blir det inget tillstånd.
Kommunen har också ansvar för tillsyn av vindparker som är i drift inom sitt område, om inte ansvaret har delegerats till en annan myndighet.
Så fungerar överklaganden
MPD:s beslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen (MMD). Domstolens beslut kan i sin tur överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD) vid Svea hovrätt. För att MMÖD ska ta upp ett mål krävs prövningstillstånd, vilket bara ges om det finns särskilda skäl – till exempel om ärendet är viktigt för hur lagen ska tolkas framöver.
Andra tillstånd som kan krävas
Utöver tillstånd enligt miljöbalken behövs oftast flera andra tillstånd, godkännanden och anmälningar innan en vindpark kan byggas. Kraven varierar beroende på projektets storlek, placering och tekniska utformning.
Exempelvis:
- Tillstånd för nätanslutning, inklusive elnätskoncession från Energimarknadsinspektionen
- Bygglov enligt plan- och bygglagen
- Anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap. i miljöbalken, exempelvis vid kabeldragning genom vattendrag eller påverkan på våtmarker
- Tillstånd enligt kulturmiljölagen om projektet berör fornlämningar eller kulturhistoriskt värdefulla miljöer
Varför processen tar lång tid
De samlade kraven gör att processen från idé till färdigställd vindpark tar många år. Det är viktigt att tillståndsprövningen är noggrann och rättssäker för att skydda miljön, skapa lokal förankring och behålla allmänhetens förtroende. Samtidigt innebär det att processen successivt har blivit allt mer komplex och tidskrävande.
Det här riskerar att bromsa utbyggnaden av förnybar el, försvåra elektrifieringen och fördröja klimatomställningen, särskilt nu när behovet av fossilfri energi är större än någonsin. Därför finns ett växande behov av att modernisera och effektivisera tillståndsprocesserna, utan att tumma på miljöhänsyn, rättssäkerhet eller lokal delaktighet. Samtidigt pågår ett arbete både i Sverige och EU för att förenkla och påskynda tillståndsprocesser till exempel genom förnybarhetsdirektivet och en ny prövningsmyndighet.
Vill du veta mer?
Vill du veta mer om hur hela processen att få tillstånd för att bygga vindparker går till? Kontakta oss gärna så berättar vi mer om planerna för ett specifikt projekt eller om tillståndsprocessen generellt.
